Nycklar till en lyckad övergång

Den brittiska studien “A Good Transition Is Just Key” lyfter fram vad universitetens stödpersonal ser som avgörande för att autistiska studenter ska få en fungerande övergång till högre utbildning. Genom intervjuer med personal från sju universitet framträder tre centrala behov: bättre förberedelser före studiestart, långsiktigt stöd under hela utbildningen och en mer inkluderande universitetskultur.

Övergången till universitetet är komplex och pågår långt efter terminsstart. För studenterna innebär den ofta samtidiga förändringar i boende, sociala relationer, rutiner och akademiska krav – vilket kan skapa överväldigande stress, speciellt för studenter med autism. Studien visar att stödpersonal uppfattar övergången som en process snarare än ett ögonblick, och att en lyckad övergång är avgörande för att undvika framtida studieavhopp.

Tre huvudrekommendationer från stödpersonalen:

Förberedelser före studiestart:

Stödpersonalen beskriver att flera autistiska studenter anländer till universitetet utan att ha fått möjlighet att öva på grundläggande livsfärdigheter som att laga mat, hantera pengar, registrera sig hos vårdcentral eller ta ansvar för medicinering. Detta gör övergången till universitetslivet särskilt utmanande.

Personalen betonar att förberedelserna bör börja redan innan studiestarten, och att det behövs en tydligare ”överlämning” från gymnasiet till universitetet. De efterlyser att skolor och andra utbildningsinstanser i högre grad förbereder studenterna praktiskt, inte bara akademiskt. En deltagare uttrycker att det vore hjälpsamt om studenterna kunde komma till universitetet med viss erfarenhet av att hantera vardagliga uppgifter.

Trots att stödverksamheter ofta försöker kommunicera detta till blivande studenter, upplever personalen att informationen lätt försvinner i mängden av meddelanden inför terminsstart. En deltagare beskriver hur två studenter hoppade av på grund av att övergången blev för överväldigande – men att en av dem senare återvände efter att ha tränat på självständighet under ett sabbatsår, vilket ledde till en lyckad återkomst.

Sammanfattningsvis lyfter personalen behovet av:

• Tidigare och mer praktisk förberedelse i gymnasiet
• Tydlig kommunikation om vad som väntar
• Stöd till livsfärdigheter som en del av övergångsstödet
• En känsla av kontinuitet snarare än ett abrupt miljöbyte

Långsiktigt och individanpassat stöd:

Stödet bör sträcka sig bortom de första veckorna och inkludera både akademiska och icke-akademiska aspekter. Det handlar om att hjälpa studenter att navigera i vardagen, bygga sociala relationer och hantera stress. Specialistmentorer för autism lyfts fram som särskilt värdefulla, men resursbrist gör att stödet ofta är otillräckligt.

Inkluderande universitetskultur:

Universitet bör arbeta med universell design för att minska behovet av individuella anpassningar. Det handlar om att skapa miljöer och undervisning som fungerar för alla – inte bara för dem som ber om stöd. Personalen ser dock motstånd mot förändring, särskilt på ledningsnivå, och efterlyser mer kunskap om autism och neurodiversitet.

Kommunikation – en nyckelfråga:

Studien visar att många studenter inte söker stöd förrän de når en krispunkt. Rädsla för stigma, otydlig information och bristande samordning mellan skolor, föräldrar och universitet försvårar övergången. Personalen efterlyser proaktiv kommunikation, bättre samverkan mellan institutioner och stöd även till föräldrar.

Sammanfattningsvis

Studien ger konkreta insikter för dig som arbetar inom vägledning, elevhälsa eller högre utbildning. Den visar att övergångsstöd måste börja tidigt, vara långsiktigt och inkludera både praktiska färdigheter och emotionellt stöd. Den understryker också vikten av att skapa en kultur där neurodiversitet ses som en tillgång – inte ett problem.

Publicerad 2025-07-10

Senast ändrad 2025-07-10