- Inledning om NPF
- Vad är NPF?
- Personporträtt Alexander
- Personporträtt Frida
- Personporträtt Hilda
- NPF-diagnoser
- Berätta om diagnos
- NPF Hälsa
- Utmaningar vid NPF
- Om NPF
- Befintlig sida: Personporträtt Alexander
Personporträtt - Alexander
Hej!
Jag heter Alexander och är 30 år gammal. Till vardags arbetar jag som idrottslärare och har studerat lärarprogrammet på lärarhögskolan, gymnastik och idrottshögskolan samt Stockholms universitet i totalt 4,5 år. Jag har själv ADHD/autism och när jag studerade fanns det både sådant som var utmanande men också det som var väldigt roligt och givande! Därför tänker jag dela med mig lite av mina erfarenheter.
Jag har studerat på lärarlinjen 4,5 år och har en hel del erfarenhet av hur det är att studera på högre nivå.
För mig var salstentor i princip omöjliga att prestera på. Här behövs lösningar (finns också att få). Jag har alltid underpresterat på salstentor till följd av intryck och stress.
Den överhängande stressen är oerhört svår att hantera för en som har nedsättning bland sina exekutiva förmågor. Till exempel så skjuts allt för mycket upp eller görs i sista stund. Det vore således bra att kunna få en veckoplanering istället för enbart ett slutdatum för när hemtentan ska in. Det här kanske studievägledare på universitetet skulle kunna stötta med?
En kan få anteckningar av en kamrat som studerar samma linje. Universitetet brukar betala för dessa. Det är bra. Inspelade föreläsningar är också bra.
Kring uppsatsskrivande är det ofta ett väldigt formellt skrivande som krävs. För mig tog det två extra år att bli godkänd här. När jag väl fick den hjälp jag behövde, någon som satte sig ned med mig och försökte förstå hur jag tänkte, så gick det oerhört fort att lösa. 2 års ångest som släppte över en dag.
Schemat där jag studerat har alltid haft en oerhört bra struktur. Vi har börjat och slutat samma tider (GIH). Schemat finns även tillgängligt långt i förväg.
Olika salar och lokaler kan ofta ställa till det. På Stockholms Universitet var detta även påfrestande då man bytte klass varje kurs... Här är mitt tips att gå med i ett klubbmästeri. Det ger oerhört bra gemenskap.
På GIH gick vi i samma klass alla 3 år. Det var en styrka och skapade en stor trygghet.
Mitt tips är också att ha en klar bild vad du vill att studierna ska leda till. Har du inte det, ta hjälp. Sök upp studiehandledare och det är särskilt viktigt att ta hänsyn till ens unika behov. Jag behöver röra på mig mycket, gillar att umgås med barn för att de är genuina. Då är det självklara valet idrottslärare.
Sammanfattningsvis:
- Kamrater
- Framförhållning med schema
- Återkommande struktur
- Undvik salstentor
- Planera upp för att undvika överhängande stress och att göra allt med lite tid kvar.