Att identifiera ett yrke som passar en individs intressen, preferenser, färdigheter samt psykiska och fysiska förutsättningar och matcha det till ett passande arbete och en arbetsplats är kärnan i vägledning. Vid NPF är den målsättningen och processen speciellt viktig och avgörande. Något som också är av vikt är att känna till är de olika stödformer som finns att tillgå.
Arbetsförmedlingen har regeringens uppdrag att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och att hjälpa dem som har svårt att hitta arbete samt att genom anställningsstöd motivera arbetsgivare att erbjuda arbetstillfällen. Arbetsförmedlingen ska också kontrollera att arbetslösa följer regelverket så att de kan få rätt stöd från a-kassan och Försäkringskassan. Arbetsförmedlingen tillhandahåller bland annat väglednings- och informationsmaterial om den svenska arbetsmarknaden för lärare och studie- och yrkesvägledare.
Många kommuners sociala myndigheter samarbetar med arbetsförmedlingen och har skapat ett Jobbtorg för dem som har försörjningsstöd. Jobbtorgen erbjuder studie- och yrkesvägledning, jobbcoachning, hjälp med att hitta arbetstränings- eller praktikplats, kortare yrkeskurser och matchning mot jobb inom både näringsliv och offentlig sektor.
Arbetsförmedlingen har ett samlat ansvar för funktionsnedsättningsfrågor inom arbetsmarknaden. Personer med NPF kan få olika typer av stöd av arbetsförmedlingen för att öka chanserna på arbetsmarknaden. Vid behov kan personen med NPF få ett personligt biträde som fungerar som ett stöd i samband med återkommande arbetsuppgifter eller arbetssituationer som individen inte klarar av på egen hand. Andra stödformer är vägledning vid arbetssökandet eller studie- och yrkesvägledning vid övergång från skolan till arbetslivet, pedagogiskt stöd vid utbildning, anställning inom Samhall vid stora stödbehov, arbetsrehabilitering och bidrag till arbetshjälpmedel. Även ekonomiskt bidrag till en arbetsgivare som anställer är en vanlig stödfunktion.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) arbetar strategiskt med funktionsnedsättningsfrågor utifrån kommunernas och landstingens roll som arbetsgivare, om fysisk planering, tillgänglighet samt utifrån ett folkhälsoperspektiv. SKR samverkar med Skolverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan med målet att ungdomar med funktionsnedsättning ska kunna slutföra sin utbildning samt att fler med funktionsnedsättning ska komma i arbete.
En insats av Arbetsförmedlingen som många personer med NPF använder är en särskild stödperson för introduktion och uppföljning (SIUS-konsulent). Det finns ca 780 SIUS-konsulenter anställda av Arbetsförmedlingen. Stödet erbjuds personer med funktionsnedsättning som behöver extra stöd och träning i inledningsskedet av en anställning eller arbetspraktik enligt den så kallade ”supported employment-modellen", begreppet är även vedertaget i Sverige. Till grund för SIUS-konsulentens arbete med klienten ligger bedömningssamtal/utredning och aktuellt läkarutlåtande som fastställer om en person anses vara i behov av SIUS stöd och är redo att börja ett förvärvsarbete. Till SIUS-konsulent kan man remitteras av arbetsförmedlare, arbetsterapeut, arbetspsykolog eller socialkonsulent inom Arbetsförmedlingen eller av vårdpersonal. Fokus vid vägledning inom SIUS är att förmedla ett konkret arbete till den sökande. En SIUS-konsultation innehåller introduktion på arbetsplats med nedtrappande handledning och hjälp på arbetsplatsen samt uppföljning minst ett år efter att personen fått en anställning. Mer information om SIUS hittar du i länklistan nedan.
Om man har en funktionsnedsättning som gör att man behöver speciella hjälpmedel för att kunna arbeta så kan Försäkringskassan ge bidrag, också till arbetsgivaren. Man kan även få bidrag till att göra en expertundersökning för att ta reda på vilket hjälpmedel som behövs. Man kan inte få bidrag till sådant som behövs även när man inte arbetar, till exempel hörapparat, eller sådant som arbetsgivaren normalt ska bekosta, till exempel höj- sänkbart datorarbetsbord.
Förutom kommun, region och stat arbetar många ideella organisationer med att förbättra tillgången till arbetsmarknaden för personer med NPF, framför allt Riksförbundet Attention, Autism- och Aspergerförbundet, Föreningen för barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning samt Organiserade Aspergare. Dessa organisationer arbetar i nationella och lokala föreningar med att påverka beslutsfattare, sprida information, erbjuda utbildning om NPF och driva projekt.
Under introduktionstiden får personen samma ersättning som hen hade som arbetssökande.
Under introduktionstiden räknas personen inte som anställd, men betraktas ändå som arbetstagare rörande vissa bestämmelser i arbetsmiljölagen. Det innebär att arbetsgivaren ansvarar för att arbetet görs på ett säkert sätt och att det till exempel finns skyddsutrustning det behövs.
Introduktionsstödet personen får innan en anställning medför inga lönekostnader för arbetsgivaren utan bekostas med lönebidrag. Personen är försäkrad och staten kan också lämna ersättning för eventuella skador som personen vållar.
Med hjälp av lönebidrag finns också möjlighet att kunna vara med och påverka innehåll, planering, stöd och utvecklingsinsatser under anställningsåret.
Om en individ har nedsatt arbetsförmåga på grund av en funktionsnedsättning kan hen få ett arbete som är anpassat efter sina förutsättningar. Det kan handla om att arbetsplatsen och arbetsuppgifterna är anpassade, men också om anpassade arbetstider.
Under tiden som individen arbetar ska hen kunna utveckla sin kompetens och sin arbetsförmåga så att hen lättare kan få jobb eller börja studera i framtiden. Samtidigt som personen får ett arbete får arbetsgivaren ekonomisk ersättning. Anställningen är en vanlig anställning och stödet arbetsgivaren får kallas för "lönebidrag för utveckling i anställning".
