Under våra möten med referensgruppen och arbetsgruppen under 2020-2021 har vi samlat in de erfarenheter dessa har gällande innehåll och utformning av vägledning. Dessa erfarenheter finns sammanställda nedan och berör bland annat hur man kan ta hjälp av utomstående, samt vilka utmaningar och hinder som kan finnas vid vägledning till personer med NPF.
Råd om innehåll och utformning av vägledning
Det är alltid viktigt att individanpassa vägledning då varje person är unik när det gäller behov, anpassningar och stöd. Samtidigt anser man att det finns kunskap och kompetens som man bör ha med sig vid vägledning av personer med NPF, gällande både utformning och stöd samt hinder och utmaningar.
Vid vägledning är det viktigt att ta hänsyn till personen som vägleds, hens intressen, förmågor, egenskaper och behov. Man bör komma ihåg att belysa både möjligheter och eventuella hinder och det är viktigt att utgå ifrån vad individens intressen och styrkor ligger. Vägledaren bör försöka få den som vägleds delaktig i mötet genom att lyssna till hen och ställa frågor om hur hens situation ser ut och på så sätt bygga en relation till personen. På så vis kan man undvika att fastna i en förenklad bild av vad en person med NPF kan och inte kan, vill eller behöver. Det kan också vara nödvändigt vid vägledning att tänka på att faktorer i rummet kan påverka koncentrationen, till exempel belysning, ljus eller ljud som stör.
En god relation med den vägledde gör det också enklare att visa på de olika alternativ som finns, ge inspiration och hitta passande möjligheter. Samtidigt bör vägledningen vara tydlig och neutral så att den vägledde själv kan ta ställning och fatta beslut och vara öppen för diskussion om de hinder och möjligheter som rör just hen. En bra vägledning kan bidra till självkännedom och omvärldskunskap som hjälper individen att komma vidare.
Det händer att man som vägledare ibland behöver vara väldigt tydlig (i vissa fall övertydlig). Vägledaren kan också aktivt behöva försäkra sig om att kommunikationen når fram genom att ställa frågor så att den vägledde får sammanfatta det man har pratat om. Det är bra att göra avstämningar regelbundet under samtalet för att försäkra sig om att personen tagit till sig informationen och är ”med på tåget”, samt för att kontrollera att motivationen finns kvar. Det är en fördel om man som vägledare kan ge både muntlig och skriftlig information i vägledningsfrågor för att undvika missförstånd och feltolkningar
Ett tips kan vara att ge länkar till ”goda exempel” (till exempel filmklipp med intervjuer med unga med NPF som studerar eller fått ett arbete de trivs med) som den vägledde kan titta på i lugn och ro i hemmet.
Det är viktigt att tänka på att poängtera att en karriär måste få ta tid, att ”enkla” yrken kan vara en bra ingång för att stegvis prova sig fram och skaffa erfarenhet. Ibland behöver vägledaren faktiskt motivera till studieuppehåll och förmedla att det är normalt att ta en paus och ”ladda batterierna”. Vägledaren kan också behöva bekräfta att man kan behöva göra anpassningar för att få ett hållbart arbetsliv. Det är alltså bra att vägledaren lyfter fram att stöd och anpassningar finns att få vid både studier och arbete.
En vägledare bör också kunna förklara hur karriärer fungerar, att man stegvis kan samla kunskap och att det inte är kört om man inte klarar gymnasiet eller får sitt drömyrke direkt. Ibland kan mentorsprogram i skolan/yrkeslivet vara ett bra stöd som kan underlätta den fortsatta utbildningen och fungera som en länk mellan studier och yrkesliv.
Ta hjälp av andra
Det är en fördel om studie- och yrkesvägledning kan påbörjas i tidiga årskurser så eleven får en inblick i yrkeslivet. Det kan vara bra att förklara olika yrkesfunktioner inom exempelvis elevhälsan om vilka olika uppdrag en studie-och yrkesvägledare, kurator, psykolog, skolsköterska och så vidare har.
Studie- och yrkesvägledaren är en av de viktigaste personerna vid vägledning, men även andra yrkesgrupper på skolan bör involveras i vägledningen. Om vägledaren samarbetar med elevhälsoteamet kan en bra kartläggning av elevens behov ofta ge ett bättre resultat av vägledningen. För att veta på vilken nivå vägledningen skall ges och om eventuella vidare insatser behövs kan det också vara bra att involvera de anhöriga.
Utmaningar och hinder vid vägledning
Erfarenheter av utmaningar vid vägledning till personer med NPF visar att hinder vid vägledningen kan finnas både hos den som ska vägledas och hos vägledaren. Det kan ibland vara svårt för den som skall vägledas att känna till sina begränsningar och det kan vara svårt för vägledaren att kunna se förbi begränsningarna och hitta lösningar på dessa. En annan utmaning är att en del personer med NPF känner till sina begränsningar medan andra märker begränsningarna först när de utsätts för dem. Vägledning av personer med NPF kan också påverkas av fördomar från kollegor och arbetsgivare och det är viktigt att hitta strategier för hur man ska bemöta dessa fördomar.
Ofta kan personen med NPF ha svårt att känna hopp då de upplever många motgångar. Detta kan utgöra en stor utmaning för vägledaren då många med NPF är sköra och har dålig självkänsla och detta bör beaktas vid vägledning.
Vägledaren kan tycka att det är svårt att ge råd om personen med NPF skall berätta om sin diagnos för att få stöd, med risk för att kunskapen om diagnosen ska påverka chef och kollegor negativt. Alternativet är att personen håller diagnosen hemlig och riskerar att inte få det stöd hen behöver. Här finns det inga generella råd att ge utan som så mycket annat måste det vara ett individuellt val av vilket som är bäst i just den vägleddes situation.
Det kan ibland vara svårt för vägledaren att få tiden att räcka till. Man måste vara medveten om att vägledning till personer med NPF kan ta längre tid, det kan också behövas flera uppföljande möten. Eftersom arbetsgivaren/rektorn fattar beslut om hur mycket tid som får läggas på vägledning kan det variera mycket mellan olika kommuner. Detta resulterar i att det kan se olika ut rörande vilka resurser som erhålls inom vägledning beroende på var man verkar.
En annan svårighet kan också vara att veta om personen man vägleder verkligen står till arbetsmarknadens förfogande eller om vägledaren behöver koppla in andra stödinsatser innan de kan erbjuda vägledningsinsatser som syftar till att leda till arbete.
När en vuxen person med NPF är i behov av vägledning kan vägledningssamtalet innebära svårigheter om personen aldrig har ”prövats” i arbetslivet och själv saknar idéer och tankar om vad som kan vara möjligt.
Ytterligare en utmaning är att många med NPF också kan ha andra tilläggsdiagnoser vilket kan försvåra vägledningen.
Behov vid NPF i relation till studier och arbetsliv
Vid NPF uttrycker många behov av struktur och rutiner vid studier och arbete.
Personer med NPF kan behöva extra förutsägbarhet och tydlighet både under hela studie- eller arbetsdagen men även vid enskilda arbetsmoment. Det kan också behövas en prioriteringsordning av olika uppgifter som skall utföras samt hjälp att urskilja helheten respektive detaljer.
Personer med NPF kan behöva längre återhämtningstid och andra personliga anpassningar, till exempel fler pauser. Det är viktigt med handledning och även anpassningar till olika uppgifter utifrån personens egna förutsättningar. Ibland kan introduktionen till arbetet behöva anpassas på olika vis, till exempel genom att personen ges få arbetsuppgifter till en början och där ökningen sedan är successiv. Vissa personer med NPF kan behöva längre tid på sig för att växa in i sin arbetsroll och personens förmågor blir då ofta mer synliga med tiden. En utmaning som arbetsgivare kan därför vara att ha tålamod samt att ana tillgångarna hos personen även innan de blir synliga.
Styrkor vid NPF i relation till studier och arbete
De styrkor som man har lagt märke till är att om individens egna önskemål, drivkrafter och intressen kan tas tillvara så kan höga resultat uppnås både i arbete och vid studier. Detta kan visa sig genom välutvecklade förmågor och möjlighet till specialisering inom ett område.
Förmågorna kan exempelvis märkas som en sällsynt hög effektivitet, pricksäkerhet och kreativitet. Även detaljsinnet kan vara extra utvecklat hos denna grupp vilket kan synas som en förmåga att upptäcka detaljer och ett intresse för dessa. Dessutom finns det ofta en stor noggrannhet och lojalitet. Sammantaget kan de unika tillgångarna hos en individ med NPF bidra stort vid både studier och arbete.
