Om extra anpassningar

Extra anpassningar är en mindre stödinsats som skolpersonal kan genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det måste inte fattas något formellt beslut om extra anpassningar. Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet.

Extra anpassningar

Om det kan befaras att en elev inte kommer att nå kunskapskraven eller de betygskriterierna som gäller ska eleven snarast ges stöd i form av extra anpassningar. Om man tror att extra anpassningar inte räcker för att tillgodose elevens stödbehov ska detta anmälas till rektorn. Rektorn är då ansvarig för att elevens behov av särskilt stöd utreds omgående.

Extra anpassningar och komvux

Inom komvux ska utgångspunkten för den enskilda elevens utbildning vara elevens behov och förutsättningar. Vuxenutbildningen ska sträva efter flexibla lösningar som har sin utgångspunkt i individens behov och förutsättningar.

Alla elever inom vuxenutbildningen som behöver stöd i form av extra anpassningar har rätt till sådant stöd. Däremot har inte alla elever inom vuxenutbildningen rätt till särskilt stöd.

Vad innebär det att extra anpassningar ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet?

Det innebär att när man befarar att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav eller de kravnivåer som gäller så ska stöd i form av extra anpassningar ges med utgångspunkt i elevens hela utbildning och inte bara inom ett eller ett fåtal ämnen eller kurser. Det är bara om det är uppenbart att elevens stödbehov är begränsat till ett specifikt ämne eller kurs får stödet inriktas på enbart denna del av utbildningen.

Behöver en elev extra anpassningar i ett ämne eller kurs ska skolan ta ett helhetsgrepp på elevens lärande när man planerar stödet. Det kan betyda att man sätter in stödinsatser i början av ett ämne eller en kurs och om det behövs fortsätter med stödinsatserna även efter att kursen är avslutad.

Behöver en elev ha en diagnos för att få extra anpassningar eller särskilt stöd?

Nej. En diagnos (till exempel; språkstörning, dyslexi, eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som adhd, add eller autismspektrumtillstånd (AST)), får aldrig vara ett villkor för att en elev ska få stöd i skolan. Samtidigt innebär inte en funktionsnedsättning att eleven per automatik är i behov av särskilt stöd.

Det som avgör om en elev har rätt till extra anpassningar är om det finns risk att eleven inte kommer att uppfylla betygskriterierna som minst ska uppfyllas. Rätten till extra anpassningar eller särskilt stöd påverkas inte av en eventuell diagnos.

Exempel på extra anpassningar

  • Särskilt schema för skoldagen
  • Att annat sätt att förklara undervisningsområden på
  • Stöd för att starta och avsluta skolarbetet
  • Speciell färdighetsträning
  • Specialpedagogiska insatser vid enstaka tillfällen
  • Tydligare instruktioner
  • Extra utrustning
  • Anpassade programvaror och digital teknik
  • Stöd för att bättre förstå texter

Miljöanpassningar i arbetslivet

Vilka är de viktigaste miljöfaktorer för att en arbetsplats ska fungera väl för någon med en NPF-diagnos? Finns det andra faktorer som gör att du kan fungera bättre på en arbetsplats? 

Skollagen kapitel 3 paragraf 5

Stöd i form av extra anpassningar

5 § Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller, och inte annat följer av 7 §, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Detta gäller elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet. Lag (2018:1098).

Senast ändrad 2022-07-13

Publicerad: 2022-07-11