Skolformer i Sverige

Det finns en mängd olika skolformer i Sverige idag. Nedan kommer vi förklara lite kort vad de olika utbildningsformerna innebär. Det finns olika huvudmän av våra utbildningar i Sverige, så som bolag, stiftelser, föreningar eller kommun. De flesta skolor är kommunala. Man brukar säga att Sveriges grundskolor antingen är kommunala eller fristående. En fristående skola drivs inte av kommun eller stat, men finansieras av allmänna skattemedel.

Förskoleklass och grundskola

Från och med 6 års ålder är det obligatoriskt att gå i skolan. Man börjar då i förskoleklass. Efter avslutad förskoleklass börjar man i årskurs 1 i grundskolan eller motsvarande. Grundskolan sträcker sig till årskurs 9. Det gäller skolplikt från och med förskoleklass upp till årskurs 9, det vill säga det är obligatoriskt för alla att gå i grundskolan. 

Specialskola

Om man inte kan gå i vanlig grundskola och behöver en annan skolform så finns det specialskolor som drivs av Specialpedagogiska myndigheten på uppdrag av staten. Dessa skolor riktar sig till elever som har hörselnedsättning, synnedsättning, dövhet, grav språkstörning med mera.

Sameskola

Grundskola som motsvarar den vanliga svenska grundskolan men som syftar till att bevara och stärka det samiska kulturarvet genom samiska seder, språket och kulturen. 

Grundsärskola

Om man inte kan uppnå kunskapskraven i vanlig grundskola så finns det grundsärskola. Grundsärskolan riktar sig till elever som har intellektuell funktionsnedsättning eller hjärnskada.

Fritidshem

Utanför undervisningen, så som innan eller efter skolan och på skollov, kan elever gå på fritidshem eller motsvarande. Fritidshem är en del av svenska skolan och syftar till att ge elever en meningsfull fritid med möjlighet till utveckling. Fritidsverksamhet är frivillig och finns för barn 6-13 år. 

Gymnasieskola

Efter utgången grundskola med fullständiga betyg har man möjlighet att gå vidare med sin utbildning på gymnasieskola. Det är frivilligt att gå gymnasieskola. Du kan gå gymnasiet om du är mellan 16-20 år. Planerar man att läsa vidare på högre nivå så som universitet, högskola eller yrkeshögskola behöver man ha en gymnasieexamen, det finns två olika sorters examen för gymnasiet antingen en högskoleförberedande eller en yrkesförberedande.

Gymnasiesärskola

Efter utgången grundsärskola eller grundskola har kan man möjlighet att fortsätta med gymnasiesärskola om man uppfyller kriterierna för det. Gymnasiesärskolan ska ge en grund för att man ska kunna studera vidare eller söka arbete. Gymnasiesärskolan är till för elever med intellektuell funktionsnedsättning, hjärnskada eller som på annat sätt inte kan delta i ordinarie gymnasieutbildning.

Folkhögskola

Folkhögskola är en egen utbildningsform och riktar sig främst till vuxna. På folkhögskola kan du läsa in gymnasiet eller gå en särskild inriktning.

Särskild utbildning för vuxna (komvux som särskild utbildning)

Finns för dig som har intellektuell funktionsnedsättning eller hjärnskada från och med den 1 juli det år du fyller 20 år.

Kommunal vuxenutbildning (komvux)

Komvux erbjuder utbildning för dig som saknar betyg från grund- eller gymnasieskola och behöver läsa kurser på grundläggande eller gymnasial nivå.

Yrkeshögskola

En yrkeshögskola erbjuder eftergymnasialutbildning inom en rad olika yrken. Dessa skolor är utformade i samarbete med företag för att direkt ge arbete efter genomgången utbildning inom områden som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Universitet och högskola

Vilar på vetenskaplig grund och erbjuder en mängd olika kurser och utbildningar. Man kan studera på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

Vill du läsa ännu mer kan du gå in på vår länksida och ta dig vidare därifrån

Vill du veta hur svenska skolsystemet är uppbyggt så har skolverket en utbildningskarta här.

Senast ändrad 2021-10-26