Skolformer i Sverige

Det finns en mängd olika skolformer i Sverige idag. Nedan kommer vi förklara lite kort vad de olika utbildningsformerna innebär. Det finns olika huvudmän av våra utbildningar i Sverige, så som bolag, stiftelser, föreningar eller kommuner. De flesta skolor är kommunala. Sveriges grundskolor är antingen kommunala eller fristående. En fristående skola drivs inte av kommun eller stat, men finansieras av allmänna skattemedel.

Förskoleklass och grundskola

Från och med sex års ålder är det obligatoriskt att gå i skolan. Man börjar då i förskoleklass. Efter avslutad förskoleklass börjar man i årskurs 1 i grundskolan eller motsvarande. Grundskolan sträcker sig till årskurs 9. Det gäller skolplikt från och med förskoleklass upp till årskurs 9, det vill säga det är obligatoriskt för alla att gå i grundskolan. 

Specialskola

Om man inte kan gå i vanlig grundskola och behöver en annan skolform så finns det specialskolor som drivs av Specialpedagogiska myndigheten på uppdrag av staten. Dessa skolor riktar sig till elever som har hörselnedsättning, synnedsättning, dövhet, grav språkstörning med mera.

Sameskola

Sameskolan är en grundskola som motsvarar den vanliga svenska grundskolan men som syftar till att bevara och stärka det samiska kulturarvet med samiska seder, språk och kultur. 

Grundsärskola

Om man inte kan uppnå kunskapskraven i vanlig grundskola så finns det grundsärskola. Grundsärskolan riktar sig till elever som har intellektuell funktionsnedsättning eller hjärnskada.

Fritidshem

Utanför undervisningen, som till exempel innan eller efter skoldagen och på skollov, kan elever gå på fritidshem eller motsvarande. Fritidshem är en del av svenska skolan och syftar till att ge elever en meningsfull fritid med möjlighet till utveckling. Fritidsverksamhet är frivillig och finns för barn mellan 6-13 år. 

Gymnasieskola

Efter utgången grundskola med fullständiga betyg har man möjlighet att gå vidare med sin utbildning på gymnasiet, det är frivilligt. Du kan gå gymnasiet om du är mellan 16-20 år. Planerar man att läsa vidare på högre nivå så som universitet, högskola eller yrkeshögskola behöver man ha en gymnasieexamen. Det finns två olika sorters examen för gymnasiet, antingen en högskoleförberedande eller en yrkesförberedande examen.

Gymnasiesärskola

Efter avslutad grundsärskola eller grundskola har man möjlighet att fortsätta med gymnasiesärskola om man uppfyller kriterierna för det. Gymnasiesärskolan ska ge en grund för att man ska kunna studera vidare eller söka arbete. Gymnasiesärskolan är till för elever med intellektuell funktionsnedsättning, hjärnskada eller som på annat sätt inte kan delta i ordinarie gymnasieutbildning.

Folkhögskola

Folkhögskola är en egen utbildningsform och riktar sig främst till vuxna. På folkhögskola kan du läsa in gymnasiet eller gå en särskild inriktning.

Komvux som särskild utbildning

Särskild utbildning för vuxna är numera en del av komvux som riktar sig till vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada. Utbildningen omfattar grundläggande och gymnasial nivå.
De som fått minst utbildning tidigare i livet har förtur. Finns för dig som har intellektuell funktionsnedsättning eller hjärnskada från och med den 1 juli det år du fyller 20 år.

Kommunal vuxenutbildning (komvux)

Komvux erbjuder utbildning för dig som saknar betyg från grund- eller gymnasieskola och behöver läsa kurser på grundläggande eller gymnasial nivå.

Yrkeshögskola

En yrkeshögskola erbjuder eftergymnasialutbildning inom en rad olika yrken. Dessa skolor är utformade i samarbete med företag för att direkt ge arbete efter genomgången utbildning inom områden som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Universitet och högskola

Universitet och högskola erbjuder en mängd olika kurser och utbildningar. Man kan studera på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

Senast ändrad 2022-03-04