Att hitta och behålla ett arbete där talang, kompetens och kunskaper kommer till sin rätt är en framgångsfaktor för ett bra yrkesliv. Alla, både de med och utan NPF, har dessutom svagare sidor som kan vara mer eller mindre begränsande eller störande i yrkeslivet.
Arbetsmarknad
Arbetsmarknaden för personer med NPF är bred utan omfattande begränsningar, förutsatt rätt utbildning och erfarenheter. Intresseprofil, styrkor och begränsningar, intellektuell förmåga och stresstålighet är faktorer som kan påverka valmöjligheterna.
Matchning mellan individen och yrke är avgörande. Detta inkluderar även arbetsplatsens klimat och öppenhet för olikheter samt förståelse och stöd från chef och kollegor.
Övergångar
Övergången från utbildning till arbetsliv är extra känsligt vid NPF och bör därför planeras noga. Introduktionen till nytt arbete kan behöva anpassas och vara väl strukturerad. Till exempel genom färre arbetsuppgifter i början och sedan en successiv ökning av antalet uppgifter.
Vad är rätt yrke?
Med få undantag, finns det inga yrken eller arbeten som som passar bättre eller sämre för personer med NPF. Personer med NPF återfinns i många olika yrken. Det finns dock en viss tendens att personer med till exempel AST arbetar inom naturvetenskapliga, tekniska och IT-baserade jobb och mer sällan inom industriell produktion.
Är medicinska kontroller ett hinder?
I vissa mycket krävande och riskfyllda arbeten ställs särskilda medicinska och funktionella krav, vilket granskas vid så kallad ”Medicinsk kontroll”. Det gäller bland annat polis, brandman, lokförare, pilot samt yrken inom Försvarsmakten med flera. Det är yrken där det ställs väldigt höga krav på grund av säkerhetsskäl. NPF-diagnos (och många andra diagnoser) eller viss medicinering kan därför utgöra hinder att få arbeta med sådana yrken. Detta bör man tänka på vid yrkesvalet.
De yrken där en NPF-diagnos kan vara ett hinder att bli anställd utgör dock en mycket liten andel av alla yrken i arbetslivet.
UPPDATERING 2022 04 08
Försvarsmakten har nu uppdaterat sina regler och de med lindrig ADHD kan nu göra grundutbildning med värnplikt. Läs mer om detta här. (länk)
UPPDATERING 2021 08 05
Efter att Diskrimineringsombudsmannen slagit fast att försvarsmakten måste göra en individuell bedömning av sina sökande håller antagningen till både försvarsmakten och polishögskolan på att ses över.
Pellicano L, Bölte S, Stahmer A. The current illusion of educational inclusion. Autism 2018; 22: 386–387.
F Bartonek, Borg A, Hammar M, et al. Inkluderingsarbete för barn och ungdomar vid svenska skolor: En kartlägg-ning bland 4778 anställda vid 68 skolor. Stockholm:, https://ki.se/sites/default/files/migrate/2018/10/10/inclu-sion_-_inkluderingsarbete_for_barn_och_ungdomar_vid_ svenska_skolor.pdf (2018, accessed 10 February 2021).
Bölte S, Berggren S, Dal H, et al. Kartläggning av vård-kedjorna för barn och ungdomar med ASD eller ADHD i Region Stockholm., https://ki.se/kbh/kartlaggning-av-vardkedjorna-for-barn-och-ungdomar-med-asd-eller-adhd-i-region-stockholm (2020, accessed 10 February 2021).
Leifler E, Carpelan G, Zakrevska A, et al. Does the learning environment ‘make the grade’? A systematic review of accommodations for children on the autism spectrum in mainstream school. Scandinavian Journal of Occupational Therapy 2020; 1–16.
A Halladay, M Lerner, S Girdler, et al. Getting People with Autism to Work - An International Society for Autism Research Policy, https://cdn.ymaws.com/www.autism-insar. org/resource/resmgr/files/policybriefs/2018-insar_policy_ brief.pdf (2018, accessed 10 February 2021).
Carcillo S, KKnigs S. NEET Youth in the Aftermath of the Crisis: Challenges and Policies. SSRN Journal. Epub ahead of print 2015. DOI: 10.2139/ssrn.2573655.
Arnett JJ. Emerging adulthood: A theory of development from the late teens through the twenties. American Psychologist 2000; 55: 469–480.
Schulenberg JE, Sameroff AJ, Cicchetti D. The transition to adulthood as a critical juncture in the course of psycho-pathology and mental health. Dev Psychopathol 2004; 16: 799–806.
Jonsson U, Alexanderson K, Kjeldgård L, et al. Diagnosis-specific disability pension predicts suicidal behaviour and mortality in young adults: a nationwide prospective co-hort study. BMJ Open; 3. Epub ahead of print 2013. DOI: 10.1136/bmjopen-2012-002286.
Kuriyan AB, Pelham WE, Molina BSG, et al. Young adult educational and vocational outcomes of children diagno-sed with ADHD. J Abnorm Child Psychol 2013; 41: 27–41.
Cashin A. The Transition from University Completion to Employment for Students with Autism Spectrum Disorder. Issues Ment Health Nurs 2018; 39: 1043–1046.
Anderson KA, Sosnowy C, Kuo AA, et al. Transition of Individuals With Autism to Adulthood: A Review of Qualitative Studies. Pediatrics 2018; 141: S318–S327.
Kaya C, Chan F, Rumrill P, et al. Vocational rehabilitation services and competitive employment for transition-age youth with autism spectrum disorders. Journal of Vocational Rehabilitation 2016; 45: 73–83.
Lounds Taylor J, Dove D, Veenstra-VanderWeele J, et al. Interventions for Adolescents and Young Adults With Autism Spectrum Disorders. Rockville (MD): Agency for Healthcare Research and Quality (US), http://www.ncbi. nlm.nih.gov/books/NBK107275/ (2012, accessed 25 Fe-bruary 2021).
Medicinsk kontroll
I vissa arbetsuppgifter finns det risker, till exempel, damm, starkt allergiframkallande ämnen eller vibrationer från maskiner. Det kan också vara viktigt att man inte blir akut sjuk under sitt arbete eftersom det kan utgöra en fara för ens arbetskamrater eller allmänheten. I båda fallen måste arbetsgivaren ordna med en så kallad medicinsk kontroll av den som ska utföra arbetet. Det innebär att man får träffa en läkare som undersöker en och gör en bedömning om man av medicinska eller andra skäl får utföra arbetsuppgiften. Om svaret är ja, får man ett så kallat tjänstbarhetsintyg eller behörighet.
En person som inte har sådant tjänstbarhetsintyg eller som inte har behörighet får enligt lagen inte arbeta med den aktuella arbetsuppgiften (eller kan inte påbörja utbildningen).
Den medicinska kontrollen är till för att ta reda på om den undersökte av hälsoskäl bör utföra arbetet och har tillräckliga fysiska och psykiska förutsättningar för arbetet.
