NPF Frågor och Svar

Forskningen visar att tidigare jobberfarenheter och praktik kan vara av stor nytta för personer med NPF när det gäller att hitta ett jobb och behålla det senare i livet. Kanske även höja chansen att hitta ett jobb med större sannolikhet. Därför borde alla sådana möjligheter utnyttjas och tas på allvar så tidigt som möjligt. Det vore mycket bra om grundskolor skulle kunna engagera sig mer i sina elevers Prao och hjälpa framför allt elever med NPF att komma i gång med Prao och hitta en passande plats. Annars finns det en risk att elever med NPF inte vågar, inte förstår hur de ska göra och vad som förväntas av dem. Kanske Prao inte blir av alls och chansen missas.

Du kan läsa mer om PRAO här (länk)

Vad bra att du redan nu har börjat fundera över ditt framtida yrke - att kunna planera i förväg är verkligen en faktor som underlättar, speciellt om man har ADHD. 

Det finns inget som hindrar dig från att bli åklagare, det är en tuff utbildning men om du får rätt stöd och hjälp och är beredd på att det kommer att vara väldigt mycket arbete och plugg så ska det inte vara omöjligt. Du måste också fundera över om din autism gör att du blir trött av sociala kontakter eftersom åklagaryrket innebär ganska mycket interaktion med andra människor. 

Vårt tips är att prata med en studievägledare och kanske redan nu kontakta de som har hand om särskilt pedagogiskt stöd på det universitet du tänker söka till.

Ja, visst kan det vara så och detta kan ju många gånger vara en process. Som medarbetare vill man ju säkert känna in att mottagandet om en NPF diagnos kan tas emot på rätt sätt, att arbetsmiljön känns ”öppen” för att prata om detta. Så man kanske vill avvakta något innan man vill berätta om sin diagnos. Eller så vill man inte berätta, man ska ju heller tvingas till detta. Men visst är det som du skriver, att stöd är svårt att få om man inte säger något.

Anställning med lönebidrag är en åtgärd som Arbetsförmedlingen kan erbjuda för att underlätta för personer med funktionsnedsättning eller hälsoproblem att komma in på arbetsmarknaden. Det stämmer att lönebidrag normalt sett kan beviljas för högst två år i taget, men det finns möjlighet att förlänga åtgärden i vissa fall.

Lönebidraget innebär att arbetsgivaren får ekonomiskt stöd för att anställa personen, och det kan vara på heltid eller deltid. Bidraget är dock inte alltid 100% av lönekostnaden, utan storleken på bidraget varierar beroende på arbetsuppgifternas kravnivå och den anställdes produktivitet. Det innebär att den anställde får betalt enligt avtalad lön, men att arbetsgivaren får ett bidrag från Arbetsförmedlingen som täcker en del av lönekostnaden.

När det gäller deltidsarbete är det viktigt att påpeka att även deltidsjobb kan ge rätt till lönebidrag. Det är alltså inte bara heltidsjobb som räknas. Det är upp till Arbetsförmedlingen att bedöma vilken omfattning av anställning som är lämplig utifrån den anställdes förutsättningar och arbetsmarknadssituationen.

Det är dock inte så att en person som inte klarar av heltidsarbete nödvändigtvis måste leva på deltidsjobb utan kompensation för den del de inte jobbar. Det finns andra åtgärder och stöd som kan vara till hjälp, exempelvis sjukpenning eller aktivitetsersättning. Det är också viktigt att påpeka att det finns arbetsgivare som är villiga att anställa personer med funktionsnedsättning eller hälsoproblem, även på deltid.

Det är förståeligt att det kan upplevas orättvist att personer med funktionsnedsättning eller hälsoproblem har svårt att få fast anställning. Det är dock en komplex fråga som inte har en enkel lösning. Det krävs insatser från både arbetsgivare och myndigheter för att skapa en mer inkluderande arbetsmarknad där alla har möjlighet att delta och bidra efter sina förutsättningar.

Källa: Lönebidrag - Arbetsförmedlingen (länk)

Viktigast är att du själv kan avgöra om du vill eller inte vill berätta om din diagnos. Det behövs alltid ditt samtycke innan någon får ta del om information om din diagnos. Du måste inte uppge information om din diagnos till arbetsgivare om du inte vill. Om du får frågan om din diagnos, måste du inte svara. Vid vissa medicinska kontroller där man undersöker om du uppfyller förutsättningarna för ett visst yrke måste du dock svara på frågor om din hälsa och dina diagnoser.

Det kan finnas fördelar med att prata om sin diagnos för arbetsgivare och kollegor. Att berätta om sin diagnos kan leda till hjälp i form av anpassningar till dina behov och bättre bemötande och förståelse. Det är dock kanske inte det första du ska göra på arbetet utan först inhämta information om din arbetsplats eller lära känna din arbetsplats. Vissa arbetsplatser kan ha kommit långt med bemötande och kunskap kring NPF och andra inte alls. Du får kanske en känsla kring om det kan vara en bra eller dålig idé. Eventuellt är det bara ett fåtal som ska veta men inte alla. Fråga en person som du har förtroende för om råd i det speciella fallet. Det borde till exempel finnas en förtroendeperson på arbetsplatsen som du kan vända dig till. Kanske finns det även andra personer med NPF-diagnos på arbetsplatsen som kan ge råd och dela med sig av sina erfarenheter.

Här finns det inga tydliga regler utan det beror helt på din ADHD och din eventuella medicinering.

Till lastbilskörning krävs C-körkort. Det finns 4 nivåer av C-körkort beroende på hur tungt fordonet är och om det finns släp. Ett C-körkort gäller i fem år.

Följande gäller körkort (C1) för lastbil med totalvikt högst 7,5 ton. När man söker körkort måste man visa läkarintyg, liksom varje gång man förnyar körkortet om man är över 45 år. Annars en hälsodeklaration + synintyg.

ADHD och köra lastbil

Att ha neuropsykiatrisk funktionsnedsättning typ ADHD medför vanligtvis inte hinder för att ha körkort.

Funktionsnedsättningens påverkan på individens förmåga att köra lastbil bör dock beaktas speciellt om det kan medföra en trafikfara för individen själv och omgivningen. Det kan röra sig om problem med impulskontroll, koncentrationsförmåga, uppmärksamhet, uthållighet och omdöme mm.

Vid läkemedelsbehandling bör behandlingseffekt och följsamhet särskilt beaktas. Likaså betydelsen av eventuella biverkningar av läkemedlen. Behovet av läkarintyg ska bedömas mot bakgrund av förhållandena i det individuella fallet.

Autism utgör sällan ett hinder för att vara budbilschaufför.

För att köra budbil (max 3,5 ton) krävs ett B-körkort. Det vill säga ett ”vanligt” personbilskörkort. Med de medicinska krav som ställs för att få ett sådant körkort. När man ansöker om körkortstillstånd skall man lämna ett läkarintyg som beskriver de eventuella hälsoproblem man har. Där bör man ta upp till exempel att man har diagnosen autism. Det individuella hälsotillståndet och funktionsförmågan bedöms om de ur medicinsk och trafiksäkerhetsmässig synpunkt kan utgöra hinder för ett körkortstillstånd. Autism utan komplikationer utgör dock sällan hinder för körkortstillstånd.

En mycket viktig fråga och inte lätt att svara på. 

Det finns forskning som visar att autistiska personer kan ha styrkor och svårigheter och att vissa arbetsmiljöer fungerar bättre eller sämre för dem. Till exempel kan det oftare finnas färdigheter inom teknik och datorvetenskap, medan yrken där det finns mycket grupp- och projektarbeten eller kundkontakter kan vara utmanande. Yrken med hög grad av struktur, förutsebarhet och begränsade sociala och kommunikativa krav kan vara fördelaktiga.

Det är dock viktigt att inte fastna i sådana bilder om autism och arbetslivet. Individer kan vara mycket olika och det finns inga jobb som principiellt passar bra eller inte. Även själva arbetsplatsen kan vara passande eller mindre passande för en autistisk person.

Vid autism som i övrigt när det gäller karriärplaneringen måste man utgå från ens egna förmågor, intressen och preferenser i studie-, yrkes- och jobbvalet. Man måste å andra sidan också tänka på vad man inte vill göra, kanske inte är så bra på eller intresserad av. Det viktigaste är att försöka matcha förmågor och intressen med ett passande yrke. Det är bra att börja med förberedelse och planeringen så tidigt som möjligt och vara aktiv för att att komma vidare i tanke- och planeringsarbetet. Studie- och yrkesvägledare kan vara av stor hjälp i denna process.

Det finns inga sekretessregler eller andra lagregler avseende vad en arbetsgivare får eller inte får efterfråga i en intervjusituation. Det vill säga inget hinder för en arbetsgivare att ställa frågor om hälsotillstånd eller liknande vid en anställningsintervju. Även om det kan betraktas som integritetskränkande. Diskrimineringslagstiftningen har dock skyddande regler om hur sådan information får användas av en arbetsgivare.

Å andra sidan går det inte att rättsligt kräva att den sökande svarar sanningsenligt på arbetsgivarens frågor om till exempel diagnoser och hälsotillstånd.

Det är dock viktigt att vara medveten om att det råder sekretess kring vad hälso- och sjukvårdspersonal får berätta om en persons hälsotillstånd för tredje part, till exempel rekryterare eller chef. I princip får man inte berätta någonting om det inte finns ett samtycke från den det gäller.

Källor: Socialstyrelsen; Sveriges Kommuner och Regioner -Arbetsrättssektionen; Regionledningskontoret

Det kan finnas listor för ”passande” ADHD yrken, men de är inte baserat på evidens, utan kanske på antaganden och personliga erfarenheter. Därför är risken stor att det som anges där inte kan generaliseras. Man ska vara försiktig och källkritiskt i sådana fall, även om det kan kännas lockande att använda dem. Vi kan varken hitta något nytt kring ADHD awareness Week Sweden sedan 2013 eller känner till deras lista.

Hur mycket tid man ska ha som SYV i en NPF skola beror lite på hur andra professioner arbetar i den skolan. Finns det kurator eller psykolog, resurspedagoger, socialpedagoger etcetera, då blir SYV-rollen mer renodlad till utbildning och yrken. Men jag skulle kunna säga att en elev med NPF tar minst dubbla tiden i vägledningsprocessen. Individerna är ju så olika.

Alla människor är unika och kan ha individuella behov. Även om man vet något om autism och NPF, vet man nog inte allt och säkert inte allt om dig. Man kan alltid bli bättre på sitt arbete och bemötande.

Du behöver inte ifrågasätta andras kunskap eller kompetens, vilket kan vara svårt och andra kan ta illa vid. I stället kan du berätta för dem som ska hjälpa dig vilket bemötande just du behöver, vilket beteende gör att du känner dig trygg och sedd och vad du anser kan hjälpa just dig. Då ger du personalen en möjlighet att lära sig mer specifikt om dig och dina behov och kanske även andras. Det kan hända att du måste upprepa detta för att det verkligen ska nå fram. Viktigt är att du framför det på samma respektfulla och vänliga sätt som du vill bli bemött. Då kommer det nog ha den effekten som du vill, det vill säga att personalen blir bättre på anpassat bemötande av personer med NPF.

Om du känner att personen som ska vägleda dig inte bemöter dig som du önskar kan du fråga om du kan få tala med en annan person i stället. I många fall behöver man inte förklara varför. Det är viktigt att hjälpen är givande och leder dig framåt.

Mentorernas roll: Vi har lite olika roller i vägledningsprocessen. SYV arbetar med samtalet, det professionella samtalet, vilket utgår ifrån eleven, individen. Detta utifrån en icke bedömande position vilket brukar skapa ett öppnare samtal. Med samtalen som grund har SYV sedan ansvaret för att det finns en plan för gymnasiet. SYV har även samtal med vårdnadshavare och elev.

Mentorns ansvar är ju det pedagogiska och den huvudsakliga kontakten med vårdnadshavare. Den kontakten är intensivare om mentor jobbar i en mindre undervisningsgrupp. Vidare har mentor koll på de anpassningar som eleven behöver i sin skolvardag.

Det finns idag ett antal yrken där vissa NPF-diagnoser (till exempel autism, ADHD) principiellt eller vad dem kan innebära (till exempel kognitiva utmaningar) utgör ett hinder. Antingen kan man inte söka till ett sådant jobb alls eller så behöver man ett läkarintyg om att man är behörig till utbildning eller arbete. Sådana yrken berör framför allt transport (till exempel lokförare, pilot), räddningstjänst och säkerhetspersonal (till exempel brandkåren, flygsäkerhet), Försvarsmakten och polis. Villkoren och regelverket genomgår just nu en förändring för vissa av dessa yrken. Se till exempel Försvarsmaktens och polisens hemsidor för mer aktuell information. Därför är det nödvändigt att hålla sig uppdaterad om aktuella riktlinjer med hjälp av myndigheternas hemsidor eller genom att ta kontakt med dem direkt.

Vi hänvisar till vår detaljerade översikt om medicinska kontroller och tjänstbarhetsintyg, vad dem innehåller och betyder vid vissa diagnoser och medicinska tillstånd på JobbaFrisk-sidan om medicinska kontroller (länk).

Det föreligger inget generellt hinder för personer med NPF att tjänstgöra på fartyg idag. En bedömning görs i varje enskilt fall. Vid bedömningen av individens lämplighet för tjänstgöring tas hänsyn till bland annat befattning/ arbetsuppgift, fartområde och sjösäkerhet.

Annars finns ett antal yrken där vissa NPF diagnoser (till exempel autism, ADHD) principiellt eller vad dem kan innebära (t ex kognitiva utmaningar) utgör ett hinder. Antingen kan man inte söka till ett sådant jobb alls eller behöver ett läkarintyg att man är behörig till utbildning eller arbete. Sådana yrken berör framför allt transport (till exempel lokförare, pilot), räddningstjänst och säkerhetspersonal (t ex brandkåren, flygsäkerhet), Försvarsmakten och polis. Villkoren och regelverket genomgår just nu en förändring för vissa av dessa yrken. Se till exempel Försvarsmaktens och polisens hemsidor för mer aktuell information. Därför är det nödvändigt att hålla sig uppdaterat om aktuella riktlinjer direkt med hjälp av myndigheternas hemsidor eller ta kontakt med dem.

Vi hänvisar till vår detaljerade översikt om medicinska kontroller och tjänstbarhetsintyg, vad dem innehåller och betyder vid vissa diagnoser och medicinska tillstånd på vår sida om medicinska kontroller. (länk)

UPPDATERING 2022 04 08

Försvarsmakten har nu uppdaterat sina regler och de med lindrig ADHD kan nu göra grundutbildning med värnplikt. Läs mer om detta här. (länk)

Det är reglerat i Diskrimineringslagen.

Det är inte förbjudet att arbetsgivaren ställer sådana frågor, men det är förbjudet att grunda anställningsbeslutet på den informationen. Anställningsbeslutet ska grundas på den sökandes kompentens till den utlysta tjänsten. Det finns dock vissa undantag där den sökandes fysiska eller psykiska hälsa är av stor vikt som till exempel yrken som brandman eller polis.

Om Du känner dig osäker kring hur du ska förhålla dig om det kommer upp sådana frågor i en anställningsintervju, ta kontakt med ditt fackförbund.

Det finns inga sekretessregler eller andra lagregler avseende vad en arbetsgivare får eller inte får efterfråga i en intervjusituation. Det vill säga inget hinder för en arbetsgivare att ställa frågor om hälsotillstånd eller liknande vid en anställningsintervju. Även om det kan betraktas som integritetskränkande. Diskrimineringslagstiftningen har dock skyddande regler om hur sådan information får användas av en arbetsgivare.

Å andra sidan går det inte att rättsligt kräva att den sökande svarar sanningsenligt på arbetsgivarens frågor om till exempel diagnoser och hälsotillstånd.

Det är dock viktigt att vara medveten om att det råder sekretess kring vad hälso- och sjukvårdspersonal får berätta om en persons hälsotillstånd för tredje part, till exempel rekryterare eller chef. I princip får man inte berätta någonting om det inte finns ett samtycke från den det gäller.

Källor: Socialstyrelsen; Sveriges Kommuner och Regioner -Arbetsrättssektionen; Regionledningskontoret

Handlingar i den kommunala skolan är offentliga så det måste man tänka på vid utformande av åtgärdsprogram och liknande.

För privata skolor ser det lite annorlunda ut då de inte är skyldiga att lämna ut alla handlingar, men självklart ska man även här ta hänsyn till elevens integritet när man skriver ett åtgärdsprogram.

Läs vidare om Sekretss under lagar och regler (länk).

I JobbaFrisk NPF har vi inte undersökt evidensen för ”supported education”, bara ”supported employment”. Evidensen för supported education är lovande, men det saknas studier med stark evidens, framför allt kontrollerade studier över längre tid och med många deltagare. Man skulle kunna anta att nyttan borde likna den för supported employment, men det vet vi inte. Svårigheten vid supported education är att det behövs väl fungerande samverkan inom skolan och med många aktörer (till exempel socialtjänst, Bup) för att metoden blir realitet. Att samverkan mellan olika inblandade organisationer vid NPF sällan fungerar väl är ett olöst problem i samhället.

Området är ju inte så enkelt och handlar mycket om ett förhållningssätt och det är mycket svårt att plocka ut bara två saker ur en helhet. En bra utgångspunkt är att en utbildad vägledare i grunden fått med sig många färdigheter som är viktiga i mötet med den som behöver vägledning vid NPF.

Men om du vill ha det kort så kan du börja med att titta på de sammanfattande tipsen som finns här.

Det är alltid bra att börja tidigt med att tänka, känna efter, inhämta information och prova. Det kan kännas bra att komma igång och det ger viss trygghet. Fundera över vad som intresserar dig, vad som ger dig energi, vad du helst gör med din tid och vad du inte alls gillar. Läs om olika yrken och utbildningar och eventuellt kan du testa på prao, praktik eller sommarjobb. Försök att få prata med en studie- och yrkesvägledare till exempel på skolan eller inom arbetsförmedlingen. Det finns bemanningsföretag som har specialiserat sig på personer med NPF och intresseorganisationer kan ge råd och stöd i frågor om utbildning och yrken, både i allmänhet och i din region. Föräldrar, andra närstående och vänner delar säkert gärna med sig av sina erfarenheter och hjälper dig med att skapa kontakter och samla information.

Det finns idag lite konkret forskning om NPF och studie- och yrkesvägledning, både i Sverige och internationellt. Befintlig forskning handlar mindre om att hjälpa gruppen att hitta rätt utbildning och jobb i relation till sin diagnos från början, utan mer om att de ska få och behålla ett arbete över huvud taget. Denna forskning kommer i första linje från USA och Australien och en rad andra länder. I Sverige finns lite egen forskning på området idag. Det som finns är ett antal examensarbeten från universiteten i Malmö, Stockholm och Umeå; dess lärosäten erbjuder också utbildning i studie- och yrkesvägledning. Även om det finns lite specifik forskning om studie- och yrkesvägledning, kan vi ändå hitta mycket som är relevant för studie- och yrkesvägledare, t ex information om rätt bemötande av gruppen under vägledningen.

Flera kommuner har så kallade karriär- eller vägledningscenter, dit medborgare kan vända sig för att få vägledning mot framtida studier eller yrke, men tyvärr inte alla.

Du kan också vända dig till den kommunala vuxenutbildningen (också kallat Komvux) i din kommun.

Om du har behov av särskilt stöd under studietiden kan din kommun eller skola ofta hjälpa dig med det. Prata med skolan så snart du blivit antagen.

Arbetsförmedlingen har vissa vägledningsinsatser som du kan ta del av om du är inskriven där som arbetssökande.

Det ser väldigt olika ut runt omkring i landet. Vänd dig till din kommun för att ta reda på hur just du ska få studie- och yrkesvägledning.