Både elever som har svårt att slutföra betygskriterierna och elever som lätt uppfyller betygskriterierna har rätt till stöd och hjälp.
Elever som har svårt att uppfylla de olika betygskriterier som finns på grund av en funktionsnedsättning ska ges stöd för att motverka konsekvenserna av funktionsnedsättningens. Det gäller även om eleven uppnår de mål som minst ska uppnås. Huvudmannen får inte nöja sig med att en elev når den lägsta godtagbara kunskapsnivån utan rätten att utvecklas så långt som möjligt gäller alla elever.
Rätten till särskilt stöd gäller däremot bara elever som inte når de betygskriterier som minst ska uppnås eller, om det gäller ämnesområden, de kravnivåer som gäller.
Vid särskilda skäl kan läraren bortse från enstaka delar av betygskriteriernai ett ämne vid betygssättningen. Den här delen av skollagen brukar kallas för undantagsbestämmelsen eller pysparagrafen.
För att man ska få använda undantagsbestämmelsen ska tre faktorer tas ställning till och vara uppfyllda:
Särskilt stöd ges inte inom vuxenutbildningen. Men om en lärare inom vuxenutbildningen anser att elevens svårigheter går att avhjälpa genom att hen får särskilt stöd så fall ska man inte använda undantagsbestämmelsen.
I gymnasieskolan får läraren bortse från enstaka delar av betygskriterierna när hen sätter betyg om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl menas
För att undantagsbestämmelsen ska kunna användas i gymnasiet får funktionsnedsättningen eller de andra liknande personliga förhållandena inte vara tillfälliga. De måste också utgöra ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå just det betygskriteriet.
Man får inte använda undantagsbestämmelsen på de betygskriterier som handlar om säkerhet och de betygskriterier som hänvisar till lagar, förordningar eller föreskrifter från myndigheter. Undantagsbestämmelsen får inte heller användas på gymnasiearbetet eftersom det inte har några betygskriterier utan bedöms utifrån examensmålen.
Elever som lätt når betygskriterierna ska ges ledning och stimulans för att kunna komma ännu längre i sin kunskapsutveckling. Det betyder att alla elever har rätt att få stimulans och utmaningar i skolan, även de som utvecklas snabbt mot utbildningens mål. Skolan får inte nöja sig med att en elev når lägsta godtagbara kunskapsnivå. Detta innebär också att resurser behöver riktas även mot de elever som har lättare att nå utbildningens mål så att de kan utvecklas så långt som möjligt.
4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.
2 § Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2018:1098).
