Pedagogik i högre utbildning – vikten av medkänsla.

Medkänsla i interaktioner mellan lärare och studenter, i utformningen av läroplaner och i inom universiteteskulturen skulle göra det möjligt för fler studenter att trivas och lyckas i sin utbildning och i framtiden.

​

Författarna av artikeln ” Compassionate pedagogy for neurodiversity in higher education: A conceptual analysis.” diskuterar hur högre utbildning kan bli mer inkluderande för studenter med olika sätt att tänka och lära. Istället för att se vissa skillnader som problem, förespråkar författarna att vi bör se dem som naturliga varianter i hur människor fungerar. Dessa varianter kan ge både styrkor och utmaningar. De påpekar att det är en viktig uppgift för universiteten att hjälpa studenter med olika sätt att tänka och lära sig att lyckas.

För att uppnå detta föreslår författarna att högskolor och universitet bör främja medkänsla De föreslår också att undervisningen bör anpassas så att den passar olika sätt att lära sig.

Inledning

Neurodiversitet innebär naturliga variationer i hur människor uppfattar och samspelar med världen, inklusive neurologiska olikheter som autism, ADHD, dyslexi, språkstörningar och andra liknande tillstånd. Trots att detta ämne fått begränsad uppmärksamhet inom pedagogisk litteratur för högre utbildning tyder tidigare studier på att studenter med NPF har ett sämre välmående och sysselsättningsmöjligheter än sina kamrater

Författarna undersöker hur universiteten kan stödja neurodiversa studenter genom att använda medkännande pedagogiska metoder,

Neurodiversa studenter på universitetet

Att få en klar bild av resultaten för neurodiversa studenter vid universitetet är komplicerat. Många av dem delar inte med sig av sin diagnos, och vissa har inte ens fått en formell diagnos när de börjar sina studier. Forskningen tyder på att studieresultaten kan vara bra om studenterna får bra stöd. Men många av dem slutar sina studier i förtid.

Det finns flera faktorer som kan förklara varför neurodiversa studenter har svårt att fullfölja sina studier:

• För det första finns en "dold läroplan" på universitet - de oskrivna och ibland oavsiktliga förväntningarna på hur studenter ska bete sig och studera. Detta kan utesluta grupper som inte följer normen.
• För det andra kommer många neurodiversa studenter till universitet med negativa erfarenheter från tidigare skolgång, vilket kan påverka deras självbild och välmående.
• För det tredje utgör skriftliga examinationsformer en stor barriär för dyslektiska studenter, medan personer med ADHD kan ha svårt att hantera självstudier och kritisk feedback. Autistiska studenter kan ha utmaningar med att passa in i universitetsgemenskapen och kan uppleva sociala situationer som överväldigande.

Många studenter döljer sina olikheter och anstränger sig för att anpassa sig till normen vilket kan leda till utmattning och psykisk påfrestning. Dessutom innebär dagens utbildningssystem ofta att olikheter sällan ses som något positivt eller nyskapande inom akademin.

Författarna anser att utbildningssystemet behöver vara mer inkluderande och acceptera olikheter istället för att försöka forma alla studenter till att passa in i en standardmall. Neurodiversa studenter behöver stöd och förståelse för sina behov, istället för att behöva anpassa sig till en norm som inte passar dem.

Kontextuella synsätt på neurodiversitet

Forskning kring autism och andra neurologiska olikheter genomgår en förändring, där man går bort från medicinska modeller och istället fokuserar på neurodiversitetsperspektiv. Detta innebär att man betraktar individen i sitt sammanhang, och att eventuella svårigheter ses som en konsekvens av interaktionen mellan personen och sin miljö.

Det betonas att för att hjälpa neurodiversa personer behöver man rikta insatser mot de sammanhang där de lever, studerar och arbetar. I högre utbildning, som universitet, kan strukturer och pedagogik anpassas för att vara mer inkluderande för neurodiversa studenter och personal.

Texten lyfter fram att människor med olika förväntningar och normer kan ha svårt att förstå varandra. För att övervinna dessa barriärer i klassrummet måste pedagoger reflektera över sina förväntningar och sin pedagogik.

Det är viktigt att skapa lärmiljöer där neurodiversa studenter syns, förstås och kan blomstra. Medkännande pedagogik betonas som en möjlig metod för att uppnå detta mål.

Texten betonar vikten av medkänsla och hur det kan påverka neurodiversa studenter inom högre utbildning. Medkänsla innebär att man känner igen och försöker lindra mänskligt lidande utan att döma. Texten föreslår att medkänsla borde vara en central del av undervisningen och stödet inom högre utbildning, särskilt för neurodiversa studenter. Genom att skapa en mer medkännande och inkluderande miljö kan man förvänta sig att studenterna blir mer avslappnade, engagerade och framgångsrika i sina studier.

Begreppsmässig medkänsla i utbildningssammanhang

Man betonar att utbildningsmål ofta fokuserar på konkurrens, individuell prestation och ekonomiska värden, och medkänsla och andra intellektuella dygder får inte tillräckligt med erkännande i högre utbildning idag.Trots den konkurrenspräglade kontexten i utbildningssektorn, blomstrar studenter, särskilt de i minoritetsgrupper, när de känner sig inkluderade och uppskattade. Skapandet av medkännande lärmiljöer är möjligt när det finns en medkännande ledarskapskultur på universiteten.

Sammanfattningsvis betonas att medkänsla och inkludering i utbildning är viktiga för att hjälpa studenter, inklusive neurodiversa studenter, att trivas och lyckas. Det är möjligt att skapa medkännande lärmiljöer även inom dagens utmanande högre utbildningssystem.

Hur kan en medkännande pedagogik för neurodiversa studenter se ut?

För att skapa en medkännande pedagogik för neurodiversa studenter inom högre utbildning finns flera rekommendationer.

Inkludering i beslutsfattande

Ledningen inom universitetet bör inkludera neurodiversitet som en dimension av mångfald och inkludering i sina initiativ. Det är viktigt att involvera neurodiversa studenter och personal i beslutsfattandet.

Utbildning i neurodiversitet

Genom att utbilda personal och studenter i neurodiversitet kan man minska diskriminering, stigmatisering och mobbning som påverkar utbildningsresultat. För akademisk personal är det viktigt att vara medveten om att vissa studenter kan dölja sina svårigheter, och att erbjuda alternativa sätt för dem att kommunicera sina behov.

Fokusera på styrkor

Lärare bör fokusera på studenternas styrkor och använda dem för att främja studenternas engagemang och inlärning. Att erbjuda olika typer av bedömningar ger alla studenter möjligheter att utmärka sig.

Tydlig och klar kommunikation

För att minska ångesten är det viktigt att tydliggöra förväntningar och minimera oklarheter i undervisningen. Lärare bör reflektera över hur de kommunicerar och erbjuda alternativa sätt för studenterna att förstå instruktioner. Att möjliggöra olika sätt att kommunicera mellan lärare och studenter är också viktigt.

Anpassa undervisning och miljö

Lärare bör vara lyhörda för studenternas individuella sätt att hantera stress och erbjuda stöd för att öka deras förmåga att hantera ångest. Att anpassa undervisningen och klassrumsmiljön för att möta studenternas behov kan öka tillgängligheten för alla.

Skapa en inkluderande miljö

Sammanfattningsvis innebär medkännande pedagogik för neurodiversa studenter att skapa en inkluderande och stödjande lärmiljö. Det kräver engagemang från ledningen, medvetenhet och medkänsla från lärare samt anpassning av undervisningen för att minimera ångest och maximera inlärning. Genom att följa dessa rekommendationer kan högre utbildning bli mer inkluderande och gynna alla studenter.

Universal design for learning

Universal Design for Learning (UDL) är ett koncept som förespråkar en mer inkluderande och flexibel undervisning, i motsats till det nuvarande systemet som ofta kräver att studenter identifierar sig med diagnoser och kräver individanpassad hjälp.

UDL innehåller flexibilitet och valmöjligheter i kursdesign för att göra lärande tillgängligt för en bredare studentgrupp. Det innebär att information representeras på olika sätt, och elever kan uttrycka sina kunskaper på olika sätt.

UDL har visat sig öka studenternas engagemang och nöjdhet samt minska hinder för lärande. Genom att proaktivt designa läroplaner med hänsyn till olika elever kan universitet skapa mer inkluderande lärmiljöer utan att kräva att studenter avslöjar sina diagnoser och kämpar för att få individanpassad hjälp.

Detta minskar trycket på studentstödssystemen och främjar alla.

Anställningsbarhet  

Genom tillgänglig och medkännande pedagogisk praxis kan positiva akademiska erfarenheter ha långtgående positiva effekter på studenternas självkänsla, framtidshopp och arbetslivsförberedelse.

Arbetsgivare börjar också se fördelarna med en neurodivers arbetsstyrka och undersöker sätt att göra arbetsplatser mer inkluderande. Bland de rekommendationerna till arbetsgivare finns till exempel:

• flexibla arbetstider
• anpassad arbetsmiljö
• arbetsuppgifter baserade på de anställdas styrkor.

Slutsatser

Högskolor och universitet bör vara idealiska platser för neurodiversa individers välmående. Utbildning på högskolenivå innebär ökad självständighet, självbestämmande och möjligheter för neurodiversa att följa sina intressen. Denna miljö kan främja livslångt välmående, identitetsutveckling och kompetensutveckling. Men det finns hinder för att trivas på universitet.

Många neurodiversa studenter upplever hög ångest för att avslöja sin olikhet i ett sammanhang som fokuserar på brister och sätter ansvaret hos studenten själv för att få stöd.

Pedagogiska metoder som inte är anpassade för kognitiv mångfald kan hindra studenternas känsla av kompetens och tillhörighet i lärandesammanhanget.

Artikeln föreslår att konceptet medkänsla kan vara en användbar modell för att främja neurodiversitet i högre utbildning. Det innebär att lägga märke till studenternas behov, använda deras styrkor och skapa flexibla inlärningsmöjligheter. Detta kan hjälpa neurodiversa studenter att utveckla en positiv självbild i utbildningen och underlätta övergången till arbetslivet. Universitet och utbildare uppmanas att göra högre utbildning mer medkännande och inkluderande för neurodiversa studenter.