Att lyckas med övergångar vid NPF – från skola till arbetsliv
Övergångsperioder – till exempel mellan högstadiet och gymnasiet, vid skolbyten och framför allt i övergången från utbildning till arbetsliv – är särskilt känsliga för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Därför behöver dessa övergångar planeras noggrant och samordnas.
Övergångar i skolan och till arbetslivet 
En central del i studie- och yrkesvägledning är att ta hänsyn till de olika övergångar som sker under en elevs skolgång. Elever i grundskolan behöver stöd i att göra väl underbyggda val till gymnasiet, medan äldre elever behöver stöd i att hantera övergångar mellan utbildningar samt steget från utbildning till arbetsmarknad.
För att skapa stabila övergångar efter gymnasiet krävs planering tillsammans med nyckelpersoner runt eleven. Vägledningen behöver börja tidigt, redan i de lägre årskurserna. Studie- och yrkesvägledare och elevhälsa behöver samverka med lärare och externa aktörer, till exempel i samband med Praktisk arbetslivsorientering (prao) utifrån varje enskild elevs behov.
Varför övergångar kan vara svåra vid NPF
Att hantera övergångar ställer krav på kognitiva förmågor som att planera, organisera, förutse framtiden och hantera förändringar. Dessa förmågor kan vara annorlunda utvecklade vid NPF.
Många övergångar innebär stora förändringar i vardagen: en livsfas avslutas och en ny påbörjas, ofta i en ny miljö med nya krav, sociala sammanhang och strukturer. Särskilt övergången från ungdoms- till vuxenliv, där utbildning övergår i arbete, är i dag en komplex och ibland långdragen process [1].
Forskning visar att övergångar ofta är mer utmanande för personer med NPF och att de i vissa fall kan upplevas som mycket svåra att hantera [2–3].
Vad forskningen visar
En australisk studie av Hatfield med flera undersökte framgångsfaktorer i övergången från gymnasiet till arbete eller högre studier för personer med autism [4]. Deltagarna fick beskriva både hindrande och underlättande faktorer. Viktiga framgångsfaktorer var bland annat:
- stöd i att ”hitta sin grej”
- förståelse för den egna motivationen
- hantering av oro och ångest
- insikt om den egna situationen
- tidig och aktiv planering
I en översiktsartikel beskriver Sansosti med flera vilka utmaningar personer med autism kan möta i övergången till arbetslivet och hur stödinsatser kan kompensera för dessa [5]. Författarna lyfter att ett tidigt och långsiktigt teamarbete är avgörande. Ett sådant team behöver arbeta samordnat med flera olika insatser för att öka möjligheterna till etablering i arbetslivet.
Studie- och yrkesvägledaren beskrivs som en central aktör i detta arbete, med ansvar för att stödja individen i att nå utbildningsmål, hitta arbete och samordna stödinsatser vid övergången [5].
Att skapa framgångsrika övergångar
För att övergångar ska fungera väl behöver de vara planerade, förberedda och så gradvisa som möjligt. Det handlar om att skapa förutsättningar för att individen ska kunna möta nya krav, behålla ett arbete, må bra och utvecklas över tid.
Vägledning vid NPF kräver ofta mer tid och fler kontakter än vanligt. Det är också viktigt att planera särskilda insatser inför viktiga övergångar.
Tidiga erfarenheter av arbetslivet är en viktig faktor. Det kan handla om att:
- få ta ansvar i vardagen
- prova sommarjobb, praktik eller volontärarbete
- successivt utveckla arbetslivskompetens i verkliga situationer
Olika former av stöd kan bidra till en fungerande övergång, till exempel:
- studie- och yrkesvägledning
- pedagogiskt stöd under utbildning
- arbetsrehabilitering
- stöd till arbetsredskap
- anställning med stöd, till exempel via Samhall vid större stödbehov
Ekonomiska stöd till arbetsgivare kan också skapa bättre förutsättningar för en mer successiv och hållbar etablering i arbetslivet [6].
Framgångsfaktorer vid övergångar
Följande faktorer kan bidra till att underlätta övergångar:
- Att hjälpa individen att identifiera sina intressen och styrkor – att ”hitta sin grej”
- Att erbjuda studiebesök på skolor och arbetsplatser inför val
- Att genomföra flera studiebesök för att minska osäkerhet och öka förståelsen inför beslut
- Att arbeta aktivt med motivation, självinsikt och planeringsförmåga
- Att säkerställa ett långsiktigt stöd från både familj och professionella
- Att utveckla vardagliga och yrkesmässiga färdigheter i praktiska sammanhang
- Att ta fram en tydlig plan för övergången med mål, delmål, ansvar och struktur
- Att arbeta utifrån riktlinjer och kunskapsbaserade metoder
- Att ta tillvara familjens erfarenheter och involvera vårdnadshavare
- Att beakta individens energinivå och återhämtningsbehov
- Att ge stöd även efter att individen har påbörjat arbete, till exempel genom kontakt med arbetsgivare eller jobbcoachning
- Att säkerställa att det finns stödjande personer och miljöer i skola och arbetsliv
- Att arbeta med stegvisa övergångar där stöd successivt flyttas från hemmet till skola eller arbetsplats, till exempel genom mentorer eller introduktionsinsatser