Särskilt stöd

Alla elever har rätt till ledning och stimulans i skolan för att, utifrån sina förutsättningar, nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och att nå målen i grundskolan eller på gymnasiet. För vissa elever kan det innebära extra anpassningar eller särskilt stöd.

Vad är särskilt stöd?

En elev kan ibland behöva ytterligare stöd eller annat stöd än det som ska ges alla elever. Sådant stöd kallas särskilt stöd. Det särskilda stödet kan ersätta annan undervisning eller vara ett komplement till den. Stödinsatsen ska i första hand ges i den gemenskap eller gruppering där eleven normalt är en del.
Extra anpassningar är den första åtgärd som skolan vidtar om en elev har svårt att följa med i undervisningen. Om det inte ger resultat ska skolansnabbt göra en pedagogisk utredning om särskilt stöd. Särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär.

Särskilt stöd beslutas av rektorn i ett åtgärdsprogram.

Vad innebär särskilt stöd?

Särskilt stöd kan ersätta den ordinarie undervisningen eller komplettera den. Den största skillnaden mellan extra anpassningar och särskilt stöd är att det särskilda stödet är mer omfattande och beslutas av rektorn.

Åtgärdsprogram

När utredningen av en elevs behov av särskilt stöd visar att det finns behov av särskillt stöd upprättar man ett åtgärdsprogram. Skolan är skyldig att skapa ett åtgärdsprogram för alla elever med behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram innebär åtgärder som är kopplade till elevens behov och läroplanen. Extra anpassningar ska inte skrivas in i åtgärdsprogrammen; de ska enligt skollagen dokumenteras inom den individuella utvecklingsplanen i de årskurser där betyg inte sätts.

Det bara är skolans insatser som ska dokumenteras i åtgärdsprogrammet, det är bra med delaktiga föräldrar, även det är positivt när elever och föräldrar vill göra vissa insatser, men dessa ska dokumenteras i den individuella utvecklingsplanen eller i ett särskilt dokument. Inte i åtgärdsprogrammet.

Former av särskilt stöd:

Det finns flera former av särskilt stöd:

  • Särskild undervisningsgrupp där eleven placeras i ett mindre sammanhang med färre elever och färre intryck. Det är ett alternativ som passar många elever med autism.
  • Enskild undervisning.
  • Stående möten med specialpedagog.
  • Reducerat program i gymnasieskolan
  • En extraordinär insats är att erbjuda anpassad studiegång. Det kan till exempel innebära att eleven får mer eller mindre undervisningstid i ett ämne, eller inte läser ämnet alls. I vissa fall kan det föra med sig att eleven inte går ut skolan med fullständiga betyg.

Distansundervisning som särskilt stöd

Sedan 1 augusti 2020 kan distansundervisning användas som särskilt stöd vid dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. Men först ska alla andra möjligheter till särskilt stöd har prövats och bedömts som olämpliga. Från och med gymnasiet ger eleven själv sitt medgivande till distansundervisning som särskilt stöd.

Vem bestämmer om särskilt stöd?

Om extra anpassningar inte är tillräckligt för godkända betyg så ska läraren anmäla det till rektorn på skolan. Rektorn ska sedan snabbt utreda om du behöver särskilt stöd. Att utredningen ska ske snabbt betyder att eleven ska få stöd så snart som möjligt. Rektorn på skolan avgör hur omfattande utredningen av särskilt stöd ska vara.

Ibland finns det fall då en lärare vet att extra anpassningar inte kommer att räcka för en elev ska uppnå målen. Då kan eleven få särskilt stöd direkt, utan att extra anpassningar har prövats först.

Behöver en elev ha en diagnos för att få särskilt stöd?

Nej. En diagnos, till exempel språkstörning, dyslexi, dyskalkyli eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) som adhd, add eller autismspektrumtillstånd (AST), får aldrig vara ett villkor för att en elev ska få stöd i skolan. Men en funktionsnedsättning innebär inte att eleven per automatik är i behov av särskilt stöd. Det är elevens förutsättningar att nå målen som avgör rätten till särskilt stöd.

Om en elev har en diagnos räcker inte diagnosen som en beskrivning av elevens. Det som är viktigt är hur elevens diagnos påverkar skolsituationen. En diagnos kan hjälpa skolan att sätta in rätt åtgärder utifrån elevens behov, men en diagnos ska aldrig vara en förutsättning för särskilt stöd.

När ska en utredning om särskilt stöd göras för en elev?

Om det finns risk att en elev inte kommer att uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper som ska uppfyllas (trots att extra anpassningar har getts) ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns skäl att anta att extra anpassningar inte är tillräckliga. I så fall ska anmälan till rektorn göras omedelbart, även om extra anpassningar inte har prövats först.

Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Vad menas med ”andra svårigheter” i skolsituationen?

Om en elev vid tillfället för bedömning uppfyller betygskriterierna, men uppvisar andra svårigheter som gör att skolan av olika skäl bedömer att eleven längre fram under skoltiden kan få svårigheter att nå kommande kriterier, ska rektorn se till att elevens behov av särskilt stöd utreds snabbt. Det kan till exempel handla om en elev med en funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter eller upprepad eller långvarig frånvaro.

Vad innehåller en utredning om särskilt stöd?

Under en utredning om särskilt stöd kartläggs och analyseras svårigheterna som eleven har. En utredning om särskilt stöd görs ofta tillsammans med skolkuratorn, specialpedagogen och skolsköterskan. Om det behövs kan den som ansvarar för utredningen anlita en specialist, till exempel en logoped.

Vad bör en utredning om särskilt stöd innehålla?

En utredning om särskilt stöd bör bestå av en kartläggning och en pedagogisk bedömning.

Kartläggning

Kartläggningen handlar om hur elevens skolsituation påverkar hens förutsättningar och förmågor.

Pedagogisk bedömning

Utifrån vad kartläggningen visat görs en pedagogisk bedömning av om eleven är i behov av särskilt stöd, och vilket behov av stöd eleven eventuellt har.

Vid den pedagogiska bedömningen ska man tänka på:

  • Om svårigheterna som visar sig i skolsituationen rör hela skolsituationen eller endast vissa delar?
  • Om det finns bakomliggande förhållanden som kan orsaka svårigheterna.
  • Vilka åtgärder skolan överväger och varför?
  • Vad man förväntar sig att åtegärderna ska ge för resultat.

En del elever behöver särskilt stöd under en längre tid då måste skolan då ta ställning till stödbehovet vid flera tillfällen. I en sådan situation är det sällan nödvändigt att göra om hela utredningen från grunden, (om inte förhållandena för eleven har ändrats eller det har gått väldigt lång tid).

Referenser

Barns och elevers utveckling mot målen. Skollagen 3e kapitlet. Sveriges Riksdag. Läst 20230627. Skollag (2010:800) | Sveriges riksdag (riksdagen.se)

Aggestam J. Stora brister i skolors arbete med anpassningar och särskilt stöd. , SpecialNest, Neuropsykiatri i fokus. 2023. Läst 20230627. Stora brister i skolors arbete med anpassningar och särskilt stöd

Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Skolverket, Stockholm 2022, ISBN: 978-91-7559-521-4, Ladda ned publikation - Skolverket (PDF)

Skollagen kap 3 paragraf 6-12

Tillämpningsområde för bestämmelser om särskilt stöd
6 § Bestämmelserna i 7-12 §§ gäller endast i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
Lag (2015:246).

Utredning
7 § Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen enligt 5 §, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Hur särskilt stöd får ges
8 § Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Lag (2018:1098).

Åtgärdsprogram
9 § Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Rektorn får inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges

  • i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 §,
  • i form av distansundervisning och annan undervisning enligt 11 a §, eller
  • i form av anpassad studiegång enligt 12 §.

Om en utredning enligt 7 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Lag (2020:605).

Utformningen av det särskilda stödet i vissa skolformer
10 § För en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning
11 § Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.

Distansundervisning
11 a § Ett beslut enligt 9 § får innebära att särskilt stöd ska ges i form av distansundervisning och annan undervisning enligt 22 kap., om kraven i 22 kap. 5 eller 7 § är uppfyllda. Ett beslut enligt första stycket får avse högst en termin åt gången. Lag (2020:605).

Anpassad studiegång
12 § Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 § innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). I grundskolan, specialskolan och sameskolan ska den anpassade studiegången utformas så att eleven så långt som möjligt får förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program.

Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen.
Lag (2017:620).

Studieplanen ska vara långsiktig och beskriva hur eleven ska uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program utifrån elevens mål. Den ska innehålla uppgifter om

Senast ändrad 2023-06-27

Publicerad: 2022-07-12