Ny rapport från KIND om dyslexi i ger värdefulla insikter

Hur kan universitet, arbetsgivare och vägledare bättre stötta unga vuxna med dyslexi? En ny rapport från KIND sammanfattar aktuell forskning och praxis – både i Sverige och internationellt. För studievägledare, arbetsförmedlare, skolledare och arbetsgivare lyfts särskilt frågor om stöd i högre utbildning och arbetslivets ansvar för tillgänglighet.

Rapporten visar att många ungdomar och unga vuxna med dyslexi möter fortsatta utmaningar när de går vidare till högre utbildning eller arbetsmarknaden. En svensk långtidsstudie har visat att endast 17 procent av personer med dyslexi fortsatte till högre utbildning, jämfört med 50 procent i kontrollgruppen utan lässvårigheter. Många väljer dessutom yrken med låga krav på läsning och skrivande.

Stöd i högre utbildning

Universitet och högskolor är skyldiga att erbjuda tillgänglig utbildning enligt diskrimineringslagen och FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning. För studievägledare och lärare är att känna till både rättigheter och begränsningar i stödsystemet är avgörande för att kunna ge rätt stöd. Det pedagogiska stödet samordnas ofta via systemet NAIS, men det måste alltid sökas av studenten själv. Beslut om konkreta anpassningar tas sedan av kursansvariga och examinatorer.

Forskning visar att stödet varierar kraftigt mellan lärosäten. En internationell genomgång beskriver tre återkommande teman:

• Lärare har grundkunskap men känner osäkerhet på grund av otydliga riktlinjer.
• Universiteten strävar mot inkludering, men stödet begränsas ofta till extra skrivtid eller stavfelshänsyn.
• Lärare efterfrågar mer kompetensutveckling kring dyslexi.

Studenter med dyslexi hittar ofta egna sätt att kompensera för sina svårigheter – ljudböcker, förenklade texter och anteckningsstöd är vanliga verktyg. Men om det formella stödet från lärosätet är otydligt eller otillräckligt kan det skapa onödig stress och påverka studentens självförtroende negativt.

Arbetsliv och arbetsgivarens ansvar

Arbetsgivare omfattas av diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen, vilket innebär en skyldighet att erbjuda en tillgänglig arbetsmiljö och göra skäliga anpassningar. Det kan handla om både organisatoriska lösningar och praktiska anpassningar till exempel att erbjuda text-till-tal-verktyg och tydligare instruktioner.

Arbetsförmedlingen erbjuder dessutom stöd i form av hjälpmedel, praktikplatser, utbildningsinsatser och särskilda stödpersoner (SIUS-konsulenter).

Rapporten understryker att forskningen om vuxna med dyslexi i arbetslivet fortfarande är begränsad, men att mer kunskap behövs om arbetsmiljö, inkludering och arbetsgivarens roll.

Styrkor och neurodiversitet

Utöver svårigheterna lyfter rapporten även fram styrkor som kan vara förknippade med dyslexi, exempelvis visuell-spatiala förmågor (rumsuppfattning, öga/hand-koordination och liknande) och kreativ problemlösning. En förståelse för neurodiversitet innebär att både utbildningsväsendet och arbetsgivare kan bidra till att stärka unga vuxnas delaktighet och möjligheter att lyckas.

Genom att se bortom svårigheterna och även uppmärksamma styrkorna – som kreativitet och problemlösning – kan vi bidra till ett mer inkluderande utbildnings- och arbetsliv.

Publicerad 2025-10-03

Senast ändrad 2025-10-03