Vilka faktorer påverkar autistiska ungdomars första steg ut i arbetslivet?

Övergången från skola till arbetsliv är en kritisk fas för alla unga, men särskilt utmanande för personer med autism. En ny studie Journal of Autism and Developmental Disorders har undersökt hur unga vuxna med autism (18–23 år) klarar denna övergång jämfört med jämnåriga utan autism, och lyfter fram forskningsbaserade insikter om hur stödinsatser kan utformas för att förbättra övergången från skola till arbete.

En av de mest framträdande skillnaderna är hur jobben hittas. Autistiska ungdomar får i högre grad sina första jobb genom personliga kontakter – via familj, vänner eller strukturerade program – snarare än genom öppna och konkurrensutsatta rekryteringsprocesser. Detta tyder på att traditionella anställningsvägar ofta är mindre tillgängliga för denna grupp.

Stödet på arbetsplatsen spelar också en avgörande roll. Många ungdomar med autism arbetar utan någon form av stöd, vilket kan försvåra både introduktion och utveckling i arbetet. De som däremot deltar i strukturerade arbetslivsprogram har bättre förutsättningar att lyckas.

Studien visar att exekutiva svårigheter – såsom problem med planering, organisering och flexibilitet – är starkt kopplade till lägre sannolikhet att få jobb. Dessa svårigheter påverkar förmågan att hantera arbetsuppgifter, anpassa sig till förändringar och förstå sociala sammanhang på arbetsplatsen.

Några centrala siffror från studien:

• Endast 67 % av autistiska deltagare hade någon arbetslivserfarenhet vid 18–23 års ålder, jämfört med 86 % av icke-autistiska.
• När obetalda erfarenheter räknas bort sjunker siffran till 50 % för autistiska, jämfört med 78 % för icke-autistiska.
• Autistiska ungdomar arbetade oftare färre timmar per vecka, och endast 3 % arbetade heltid (jämfört med 17 % av icke-autistiska).
• 77 % av autistiska deltagare arbetade utan något stöd på arbetsplatsen.

Första jobben för autistiska ungdomar återfinns ofta inom detaljhandeln, exempelvis med uppgifter som att packa varor eller fylla på hyllor. Icke-autistiska ungdomar har däremot en bredare spridning av anställningstyper, inklusive karriärinriktade roller inom vetenskap, utbildning, konst och media. Det är viktigt att komma ihåg att många autistiska individer har värdefulla färdigheter som lämpar sig väl för yrken inom teknik, forskning och ingenjörsområden.

Rekommendationer för vägledare och arbetsförmedlare

För att förbättra övergången till arbetslivet för unga med autism lyfter forskarna fram flera insatser:

• Utöka tillgången till strukturerade arbetslivsprogram, särskilt efter gymnasiet då många statliga stödinsatser upphör.
• Integrera träning i exekutiva funktioner, exempelvis genom coaching i planering, tidsuppfattning och problemlösning.
• Uppmuntra användningen av personliga nätverk i jobbsökandet – dessa är ofta en effektiv väg till anställning.
• Hjälp unga att få tillgång till en bredare variation av karriärinriktade jobb, bortom instegsjobb inom detaljhandeln.
• Informera om sociala förmåner och minska rädslan för att förlora ekonomiskt stöd vid anställning, särskilt vid deltidsarbete.

Rekommendationer för arbetsgivare

Arbetsgivare har en viktig roll i att skapa inkluderande arbetsmiljöer där autistiska unga vuxna kan utvecklas och bidra. Studien rekommenderar:

• Att erbjuda individuellt anpassat stöd på arbetsplatsen, exempelvis genom jobbcoaching, visuella hjälpmedel och tydliga mål.
• Att främja en förstående arbetskultur där det är tryggt att be om stöd och anpassningar.
• Att fokusera på individuella styrkor – många autistiska individer har exceptionell detaljfokus, mönsterigenkänning och uthållighet.
• Att erbjuda flexibla arbetstider, vilket kan vara avgörande för att kombinera arbete med studier eller andra behov.