Inför APL för skolans personal

Identifiera elevens behov tidigt

Ju tidigare du känner till en elevs behov, desto bättre förutsättningar har du att planera en APL-period som faktiskt fungerar. Att bygga relationer med eleverna från start är en av de viktigaste insatserna.

En noggrann överlämning från grundskolan är ofta den bästa tidiga informationskällan. Komplettera gärna med inskrivnings- och kartläggningssamtal tidigt under första terminen, och håll korta möten med elev och vårdnadshavare där ni fokuserar på individens behov – inte på diagnosen. Många lärare låter också eleven skriva ett brev om sig själv: styrkor, utmaningar och tidigare erfarenheter. Nära samarbete mellan yrkeslärare och specialpedagog, frågeenkäter inför APL och enskilda samtal med eleverna är andra sätt att samla information. Eftersom yrkesläraren under första utbildningsåret är med eleverna fem dagar i veckan finns dessutom ett naturligt löpande tillfälle att lära känna dem.

Källa: Workshop med lärare och rektorer, Centrum för arbets- och miljömedicin, hösten 2024

Skapa en individuell APL-plan

Utifrån kartläggningen skapar du – gärna tillsammans med eleven och vid behov specialpedagog – en individuell plan för APL-perioden. Planen bör vara dynamisk och gå att justera efter hand.

I planen behöver det framgå vilka kurser eller kursmoment som ska genomföras på APL-platsen, vilka anpassningar som ska finnas på plats redan från dag ett, samt hur uppföljningen av lärandet ska ske och vad bedömningen grundar sig på. Lika viktigt är att förväntningarna på eleven, handledaren och skolan är tydliga för alla parter, och att det finns rutiner för hur ni kommunicerar vid frånvaro, sjukdom eller andra oförutsedda händelser.

När ni väljer praktikplats behöver rutinen minst täcka: vilken information praktikplatsen får om elevens kunskaps- och färdighetsnivå, elevens arbetstider, hur eleven får lämpliga arbetsuppgifter, hur handledare utses och hur omfattande introduktionen blir. Kom också ihåg att nödvändig skyddsutrustning ska tillhandahållas utan kostnad för eleven, att särskilda regler gäller för minderåriga, och hur praktikplats och skola kommunicerar om ett tillbud, en olycka eller sjukdom inträffar.

Välja och matcha praktikplats

Matchningen mellan elev och praktikplats är avgörande. Rätt handledare på rätt arbetsplats kan göra hela skillnaden – och det är därför värt att lägga tid på bedömningen innan ni bestämmer er.

När ni söker praktikplats lönar det sig att aktivt söka efter och hålla fast vid platser med engagerade handledare, och gärna prioritera platser nära elevens hem för att minska restiden. Använd också aktörer som fördelar platser till elever med NPF, och kartlägg potentiella handledare – inte bara arbetsplatser i stort. Låt samtidigt eleverna i möjligaste mån söka sina egna platser; det är i sig en träning inför arbetslivet.

Förbereda eleven

Förberedelsen av eleven är minst lika viktig som förberedelsen av arbetsplatsen. Många utmaningar under APL går att förebygga om eleven vet vad som väntar.

Gå igenom yrkeskvalifikationer och kompetenser tillsammans med eleven – vilka styrkor och utmaningar finns? Rollspel och social färdighetsträning, till exempel att öva på hur man hälsar, frågar om hjälp eller hanterar att göra fel, är ett effektivt sätt att förbereda inför situationer som annars kan kännas svåra. Låt gärna elever som redan gjort APL berätta om sina erfarenheter, och boka in ett förberedande besök på den blivande APL-platsen där eleven får träffa handledaren, se lokalerna och förstå hur en dag ser ut.

Förberedelsemall

Att skriva ned svaren på olika frågor tillsammans med eleven i förväg är ett bra tips från Magelungens gymnasium, till exempel:

• Vad är jag nervös inför?
• Hur tar jag helst emot feedback?
• Vad behöver jag hjälp med?
• Tidigare erfarenheter av liknande arbete
• Övrigt som handledaren bör känna till om mig

Under ett förberedandepass går ni också igenom de vanligaste frågorna eleverna har:

• Vilka kläder ska jag ha på mig?
• Vad händer om jag blir sjuk?
• Vad förväntas i min APL-uppgift?
• Hur ska jag bygga relationer?
• Om jag inte trivs med dem jag jobbar med?
• Var äter jag? Var tar jag rast?
• Vad gör jag om jag inte vet vad jag ska göra?
• Vad händer om jag gör fel?

En liten lapp med svaren på dessa frågor kan eleven ha med sig de första dagarna.

Källa: Källa Magelungens gymnasium under JobbaFriskNPFs Workshop med lärare och rektorer, Centrum för arbets- och miljömedicin, hösten 2024

Förbesöket – viktigare än man tror

Man har sett goda erfarenheter av att nästan alltid göra förbesök tillsammans med eleven: där eleverna åker med en pedagog eller praktiksamordnare ut på ett förbesöket inför den första APL-perioden. Förbesöket ser till att eleven känner till resväg, restid, var de ska vara och vem de ska träffa. Detta ger mycket större trygghet inför första dagarna på APL-platsen.

Inför senare APL-perioder kan man göra en ny kartläggning för att avgöra om ytterligare stöd behövs – vissa elever behöver stöd inför varje period, inte bara den första.

Förbereda handledaren

En välförberedd handledare är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för elever med NPF. Informera handledaren om elevens specifika behov och styrkor – inte bara diagnosen – och var ärlig om utmaningar, till exempel att eleven kan ha svårt att komma i tid. Erbjud gärna handledarutbildning, till exempel Skolverkets webbaserade handledarutbildning, och tipsa om filmer och webbsidor som illustrerar handledarrollen. Ta ett förmöte med handledaren, eleven och skolan innan APL startar, och se till att det finns en plan för vad som händer om handledaren blir sjuk – gärna med en reservhandledare som eleven redan känner till.

Handledaren behöver också veta hur höga krav som är rimliga att ställa i början, hur kommunikationen med eleven fungerar bäst (till exempel om lågaffektivt bemötande behövs), vem på skolan de ska kontakta om frågor eller problem uppstår, och vad som gäller om eleven är frånvarande.

Riskbedömning

Inför varje APL ska en riskbedömning göras med hänsyn till elevens fysiska och psykiska mognad. För elever med NPF kan riskbedömningen behöva ta hänsyn till diagnosspecifika faktorer – till exempel hur stressiga miljöer påverkar eleven, om sensoriska faktorer utgör en risk, eller om kommunikationssvårigheter kan leda till missförstånd i säkerhetskritiska moment.