Medicinska kontroller vid APL
I vissa arbeten kan eleven utsättas för risker som kräver en medicinsk kontroll innan praktiken börjar. Kontrollerna ska tidigt fånga upp tecken på ohälsa och visa om en person är lämplig att utföra vissa arbetsuppgifter utan risk för sin hälsa. Här beskrivs när kontroller krävs, vad som gäller för minderåriga och vem som ansvarar för vad.
När krävs en medicinsk kontroll?
Lagstadgade medicinska kontroller styrs av vilken exponering arbetet innebär – inte av elevens egen diagnos. Det är alltså arbetsuppgiften, inte eleven, som avgör om en kontroll krävs. Kontroller kan krävas vid arbete som innebär exponering för till exempel:
- allergiframkallande kemiska produkter
- fibrosframkallande damm (som kvarts och asbest)
- bly, kadmium och kvicksilver
- vibrationer, handintensivt arbete och nattarbete
- klättring med stor nivåskillnad, rök- och kemdykning samt dykeriarbete
Reglerna finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2023:15). Ytterligare regler om medicinska kontroller vid särskilda arbeten, till exempel berg- och gruvarbete, finns i Arbetsmiljöverkets övriga föreskrifter, bland annat AFS 2023:13 om risker vid vissa typer av arbeten.
Tjänstbarhetsintyg: för vissa arbeten krävs ett tjänstbarhetsintyg som visar att personen har tillräcklig hälsa för att utföra arbetet utan risk. Endast den som har ett giltigt intyg får utföra dessa arbetsuppgifter. Intyget utfärdas av läkare med särskild kompetens.
Särskilda regler för minderåriga
De flesta elever på APL är minderåriga, och då gäller särskilda regler (8 kap. AFS 2023:2). Den medicinska kontrollen av minderåriga skiljer sig från andra gruppers genom att unga kan vara särskilt känsliga för vissa belastningar. Därför ska man väga in elevens fysiska och psykiska mognad – utöver de risktillstånd som anges i AFS 2023:15.
Regelbundna medicinska kontroller ska göras av en minderårig om det behövs för att bedöma risker för hens säkerhet, fysiska eller psykiska hälsa eller utveckling.
Vem ansvarar för vad?
- Skolan (huvudmannen) ska undersöka om de arbetsuppgifter eleven planeras utföra kräver en medicinsk kontroll. Om skolan inte själv erbjuder kontrollen ska den försäkra sig om att praktikgivaren gör det. I skolan kan elevhälsans personal utföra kontrollen, om de har den kompetens som krävs enligt AFS 2023:15.
- Praktikgivaren (arbetsgivaren) ansvarar för riskbedömningen på arbetsplatsen och för att anordna kontrollen där det krävs. Vid praktik bör skola och praktikgivare samråda om åtgärderna.
- Åtgärderna ska vara genomförda innan eleven påbörjar arbetet eller praktiken. Ju tidigare skolan och praktikgivaren stämmer av vilka arbetsuppgifter som faktiskt blir aktuella, desto bättre tid finns att boka en eventuell kontroll innan APL-perioden startar.
Vad en kontroll kan innehålla
En medicinsk kontroll kan bestå av samtal, frågeformulär, kroppsundersökning och provtagning, beroende på vilken risk det gäller.
Särskilt om elever med NPF
NPF i sig utlöser inte en medicinsk kontroll. Det är exponeringen i arbetsuppgiften som avgör – inte diagnosen. En elev med adhd, autism eller Tourettes syndrom ska alltså inte automatiskt kallas till kontroll enbart på grund av diagnosen.
En kontroll kan däremot bli aktuell i två situationer som ofta hänger ihop med NPF:
- Tilläggsdiagnoser och hälsotillstånd: NPF förekommer ofta tillsammans med andra tillstånd, till exempel epilepsi, diabetes, allergi/astma eller hörselnedsättning. Om eleven har ett sådant tillstånd och APL-platsen innebär en exponering som är relevant för just det tillståndet, är det kombinationen av tilläggsdiagnos och exponering – inte NPF:n i sig – som gör att en kontroll kan behövas.
- Rädslor kopplade till specifika arbetsmoment: till exempel rädsla för höga höjder, om arbetsuppgifterna innebär klättring eller arbete på höjd.
Det som däremot är specifikt för elever med NPF är hur processen genomförs, snarare än om en kontroll krävs:
- Tydlig information: elever med NPF kan behöva extra tydlig och konkret information om varför en kontroll görs och vad den innebär, gärna i god tid och både muntligt och skriftligt.
- Riskbedömning utifrån mognad: väg in hur stress och sinnesintryck påverkar eleven, inte bara de fysiska riskerna.
Så kan skolan och arbetsgivaren tänka: fråga först om arbetsuppgiften i sig kräver en kontroll enligt AFS 2023:15. Fråga sedan om eleven har någon egenskap – ålder, mognad, en tilläggsdiagnos – som gör att kontrollen, riskbedömningen eller informationen kring den behöver anpassas.
