Stödbehov

Social interaktion

Även om det kan verka som om en del personer med autism är säkra i sociala sammanhang så kan detta ibland vara ett resultat av förmågan att härma det beteende som de vet förväntas. Detta är ofta mentalt ansträngande och stöd med den sociala interaktionen underlättar ofta för dessa personer.

Det är inte alltid som personer med autism förstår de oskrivna sociala koderna på en arbetsplats. De kanske inte alltid förstår att det förväntas att man ibland fikar eller äter lunch tillsammans, vilket kan göra det svårare att bygga relationer med kollegorna. De kan också ibland uttrycka sig på ett sätt som kan uppfattas som oförskämt eller ha svårt för att tolka ickeverbala signaler och kroppsspråk.

Kommunikation

Personer med autism kan ibland tolka och använda språket bokstavligt, vilket kan göra att det uppstår missförstånd. Även om en del med autism inte pratar så mycket så kan andra med autism prata länge och ingående om det de själva är intresserade av.

Kommunikationsproblem som ibland kan uppstå:

• Svårighet att förstå metaforer, sarkasm, ironi med mera.
• Svårt för turtagning i konversationen.
• Svårighet att tolka kroppsspråk, tonfall och ickeverbala signaler.

Exekutiva funktioner

En del med autism kan behöva stöd med de exekutiva funktionerna som till exempel:

• Arbetsminne
• Flexibilitet
• Förmåga att planera och organisera.
• Hålla tider.
• Prioritera

Fortlöpande stöd

Det finns inget slutdatum för att stödja anställda med autism på arbetsplatsen. Detta är en pågående process, särskilt när man strävar efter att behålla medarbetarna på lång sikt. Det löpande stödet kommer att variera för varje anställd. Det kommer att finnas tillfällen då mer stöd krävs och det kommer att finnas tillfällen då stödnivån kan minskas när medarbetaren blir mer säker på sin arbetsprestation.

Löpande stöd kan vara fördelaktigt för både den anställde med autism och arbetsgivaren. När arbetsgivaren ger kontinuerligt stöd till medarbetaren genom arbetsplatsanpassning, mentorskap [1] och av stödplaner kommer medarbetaren att känna sig uppskattad, stöttad och uppmuntrad [2]. Resultatet blir att det är mer sannolikt att medarbetaren blir engagerad och lojal mot sitt jobb, ökar sin produktivitet och stannar kvar på sin tjänst. Man har också sett att den ökade produktiviteten även verkar smitta av sig på de anställda utan autism [3].

Faktorer att tänka på vid fortlöpande stöd på arbetsplatsen

Har du tänkt på...

• Att tillhandahålla regelbundna feedback- och handledningsmöten för medarbetaren?
• Att regelbundet granska medarbetarens supportplan?
• Att se över effektiviteten hos tidigare och nuvarande arbetsplatsstöd?
• Nivån på det löpande stöd som krävs?
• Pågående implementering av arbetsplatsanpassningar? Särskilt när:
  • Arbetsuppgifter/tidpunkter/platser ändras
  • Handledare/mentorer byts ut på grund av omlokalisering, semester, sjukfrånvaro eller avgång
  • Organisationer eller grupper omstruktureras

Medvetenhet om potentiella svårigheter under pågående stöd på arbetsplatsen

Har du tänkt på...

• Övergångar mellan arbetsuppgifter, arbetsmiljöer eller handledare orsakar stress för medarbetaren?
• Den potentiella bristen på välutbildade och tillgängliga handledare på din arbetsplats?
• Effekten på medarbetaren av att minska nivån på arbetsplatsstödet?
• Effekten på medarbetaren och arbetsplatsen av minimala långsiktiga strategier?

Strategier för löpande stöd

Återkoppling- och handledningsmöten

• Handledaren/mentorn ansvarar för att anordna regelbundna och löpande handledningsmöten med medarbetaren.
• Frekvensen av handledningssessionerna varierar mellan anställda och måste ske olika ofta beroende på vilken stödnivå medarbetaren behöver. Detta kan vara:
  • Flexibelt eller milt stöd (var fjortondedag till månadsvisa sessioner)
  • Måttligt stöd (dagliga till veckovisa sessioner)
  • Högt stöd (uppgift för uppgift till dagliga sessioner)
• Handledningssessioner måste vara:
  • Strukturerad och direkt
  • Känslig och taktfull
  • Syftesdrivna
• Handledningstillfällen är nödvändiga för arbetstagaren och för att upprätthålla anställningen måste de ta upp följande:
  • Arbetsprestationer
  • Arbetsuppgifter – för enkelt kontra för svårt. För mycket kontra för komplext
  • Nuvarande arbetsplatsstrategier – Är de effektiva?
  • Genomförande av nya arbetsplatsstrategier som nya arbetsuppgifter, ny arbetsplats eller ändringar av strategier som inte har varit effektiva
  • Stress och ångest på arbetsplatsen
• Handledaren/mentorn ansvarar för att sätta arbetsrelaterade mål med medarbetaren för att hen ska uppnå det som krävs

Långsiktigt stöd

Långsiktigt stöd är viktigt för att behålla medarbetare[4].

• Långsiktigt stöd kan bibehållas genom:
  • Stödplaner
  • Regelbundna möten för handledning och feedback.

Stödplaner måste finnas på plats och godkännas av arbetstagaren, arbetsgivaren och handledaren/mentorn från början av anställningsavtalet.

Stödplaner måste ses över och uppdateras regelbundet efter behov. När de uppdateras bör de innehålla:

• Genomgång av arbetsuppgifter
• Genomgång av sysselsättningsrelaterade mål
• Vidare utveckling och nya ansvarsområden på arbetsplatsen (potentiell karriärutveckling)
• Minskat ansvar om stressen och ångesten för medarbetaren ökar
• Nya arbetsplatsstrategier som ska genomföras för att fortsätta förbättra prestationer, arbetstillfredsställelse och produktivitet hos de anställda

Regelbunden utbildning av handledare/mentorer om autism, arbetsplatsinkludering och nya strategier för arbetsplatsanpassning[5] rekommenderas