Könsskillnader och maskering
Forskningen visar att flickor och kvinnor med autism eller adhd ofta upptäcks senare än pojkar, bland annat för att de döljer sina svårigheter. Som vägledare kan du möta elever som verkar klara sig bra, men som lägger så mycket energi på att passa in att det går ut över hälsan. Här får du veta vad maskering är, hur könsskillnaderna ser ut och vad du kan tänka på i vägledningssamtalet.
Könsskillnader vid NPF
NPF ser olika ut hos olika personer, och en del av variationen hänger ihop med kön. Autism och adhd har länge varit vanligare hos pojkar än hos flickor, men skillnaden har minskat. I Sverige ställs i dag lika många diagnoser för pojkar som för flickor. Bland unga vuxna (18–24 år), ställs fler diagnoser för kvinnor än för män. Flickors svårigheter uppmärksammas ofta senare än pojkars, och därför får flickor oftare sin diagnos senare i livet.
Maskering – att dölja sina svårigheter
Flickor och kvinnor med autism eller adhd maskerar oftare sina svårigheter. Det betyder att de, medvetet eller omedvetet, håller uppe en fasad och anstränger sig för att passa in i sociala sammanhang. I skolan kan det till exempel handla om att härma hur andra beter sig, hålla tillbaka reaktioner eller lägga mycket energi på att hålla ihop skoldagen. Den ständiga ansträngningen att passa in kan lätt leda till stress, utmattning och psykisk ohälsa.
Olika uttryck
Vid autism är perfektionism, tvång, självskadebeteende, ätstörningar, ångest och depression vanligare hos flickor och kvinnor. Pojkar och män visar oftare utagerande beteenden, alltså reaktioner som riktas mot omgivningen. Vid adhd är den kombinerade formen (med både ouppmärksamhet, överaktivitet och impulsivitet), vanligare hos pojkar och män. Flickor och kvinnor har oftare en form där ouppmärksamheten dominerar.
Bland kvinnor med adhd är depression, ångest och svårigheter att reglera känslor vanligare, bland män utagerande beteende och missbruk. Svårigheter som riktas inåt syns mindre än utagerande beteende och kan därför lättare förbises.
Vad det betyder i skolan
Detta gör att en del elever, ofta flickor, riskerar att flyga under radarn. De kämpar på och presterar kanske godkänt, men till priset av hög stress och ökande ohälsa. Här har elevhälsan en nyckelroll. Hälsosamtalet är ett bra tillfälle att fånga upp elever vars svårigheter inte syns i klassrummet.
Ett nära samarbete mellan skolsköterska, skolläkare och studie- och yrkesvägledare gör det lättare att ge rätt stöd i tid, oavsett om eleven har en diagnos, står i kö för utredning eller ännu inte är utredd.
Vad du som vägledare kan tänka på
Maskering kan förekomma även i samtal med professionella. En person kan då lägga mycket kraft på att tona ner sina problem för att verka “normal”. I vägledningssamtalet kan du alltså möta elever som verkar klara sig bra men som lägger mycket mer energi på skolan än andra. Bra betyg betyder inte alltid att allt fungerar. En användbar fråga är vad som kostar energi och vad som ger energi. Ta med svaren när ni pratar om program, studieform och framtida yrken. Ser du tecken på att en elev kämpar mer än det syns, kan du i samråd med eleven ta kontakt med elevhälsan.
