Arbetslivserfarenhet, egna beslut och samarbete – det stärker autistiska ungas väg till jobb

Vad gör att unga med autism får jobb efter skolan? Fyra nya studier från USA pekar åt samma håll och bekräftar vad vi redan vet. Det hjälper att ha prövat på att arbeta redan under skoltiden, att klara vardagen själv och att få öva på att fatta egna beslut. Det hjälper också när familj, skola och andra aktörer planerar övergången tillsammans med den unga.

Steget från skola till arbetsliv är stort för många unga. För unga med autism kan det vara extra svårt, och färre får ett arbete jämfört med andra unga. Fyra nya studier visar vad som kan göra övergången lättare och vad som får unga att känna sig delaktiga och motiverade på vägen. Den största studien följde drygt 1 800 unga med olika funktionsnedsättningar, varav ungefär 340 hade autism [1]. Två mindre studier har testat nya former av stöd [2, 3], och i den fjärde intervjuade forskarna 36 autistiska studenter [4].

Bra att veta är att två av studierna var ganska små utan jämförelsegrupp men är medtagna då de bekräftar känd kunskap.

Pröva på arbete tidigt

Det som tydligast hänger ihop med att få jobb senare är att ha arbetat under skoltiden. Ett betalt arbete under skoltiden var den starkaste faktorn för att autistiska ungdomar skulle ha fått arbete några år efter skolan [1]. Det kunde också underlätta att lära känna arbetsplatser i förväg. Forskarna bakom intervjustudien föreslår därför att lärosäten samarbetar med arbetsgivare, så att studenterna kan besöka arbetsplatser och kanske praktisera innan de söker arbete [4].

Att klara vardagen – att kunna och att orka

Unga som kunde ta sig till och från platser på egen hand, sköta hushållssysslor och ta hand om sig själv hade oftare ett arbete [1]. Men att kunna något är inte samma sak som att orka göra det regelbundet. Många unga med autism vet hur man lagar mat eller städar men gör det ändå sällan.

Ett kort samtalsstöd har testats för just det [2]. Det bygger på motiverande samtal, en samtalsmetod där den unga själv kommer fram till varför en förändring är viktig och hur den ska gå till. Den unga väljer en vardagssyssla som hänger ihop med något hen tycker är viktigt, till exempel att bli mer

självständig, och gör upp en konkret plan. De unga vuxna som testade stödet genomförde alla samtal, och de tyckte att det hjälpte dem.

Egna mål och egna beslut

En röd tråd i alla fyra studierna är att den unga själv får bestämma. Att fatta egna beslut och sätta egna mål hängde ihop med att lyckas få ett arbete [1]. I båda de nya stödformerna utgick man från den ungas egna mål. De unga berättade att de kände sig mer förstådda och mer motiverade och att de fick mer kontroll [2, 3].

Intressen spelar också roll. Många autistiska studenter hade valt yrkesinriktning utifrån intressen de haft länge eller utifrån egna erfarenheter [4].

Samarbete runt den unga

Det var vanligare att lyckas få ett arbete när olika myndigheter och verksamheter samarbetade kring den unga, och när föräldrarna trodde att den unga skulle kunna arbeta [1]. Ändå beskriver många föräldrar övergången till vuxenlivet som skrämmande och vet inte var de ska börja [3].

Ett program för familjer har testats för att hjälpa dem att planera tillsammans [3]. Familjen träffar en coach sex till sju gånger. De väljer ett mål utifrån den ungas önskemål och tränar på att prata om framtiden, lösa problem och hitta rätt bland myndigheter och tjänster. Föräldrarna berättade att de gick från att bestämma åt den unga till att planera tillsammans med hen.

Stödet kan också komma från flera håll samtidigt. Studenterna i intervjustudien fick hjälp av både karriärvägledning, lärare och stödgrupper [4].

Publicerad 2026-10-14

Senast ändrad 2026-10-14