En anställd med autism kan möta olika utmaningar på arbetsplatsen beroende på hens funktionshinder, vilken typ av arbete det rör sig om och/eller den fysiska miljön. Det är viktigt att vara medveten om dessa potentiella utmaningar och att veta hur man skapar en arbetsplats som fungerar även för en anställd med autism. Anpassningar hjälper en anställd att utföra sitt arbete effektivt och är också ett viktigt verktyg för att låta de anställda nå sin fulla potential [1, 2]. Arbetsgivare är enligt lag skyldiga att vid behov tillhandahålla arbetsplatsanpassningar för sina anställda.
Anpassningar kan omfatta:
- Tillhandahållande av utrustning/hjälpmedel.
- Utbildning och träning.
- Flexibla arbetsformer.
- Anpassningar av medarbetarens arbetsplats.
Det är ofta svårt att under anställningsstarten veta om några eller vilka anpassningar som kan krävas för en anställd med autism. Det är vanligtvis under de första veckorna som hinder börjar bli tydliga på arbetsplatsen. Arbeta sida vid sida med medarbetaren under en period för att se om du kan komma på anpassningar som skulle kunna behövas. Fråga medarbetaren direkt om hens specifika behov av anpassningar.
Att ta hänsyn till vid anpassning
Det finns olika aspekter av arbetsplatsen som kan behöva anpassas och man måste tänka på medarbetarens specifika behov. Faktorer att ta hänsyn till[3]:
- Sensoriska faktorer, ljuden, det fysiska rummet, ljussättning, texturer och visuella distraktioner i arbetsmiljön och deras inverkan på en medarbetare med sensorisk känslighet.
- Sociala faktorer, social ångest som kan vara förknippad med att initiera samtal och sociala interaktioner på arbetsplatsen.
- Se till att kommunikationen är direkt och tydlig utan metaforer och liknande.
- Det stöd som en medarbetare kan behöva för att maximera beslutsfattande, koncentration, tidshantering och organisatorisk förmåga.
- De utmaningar som förändringar av rutiner och miljö kan innebära för medarbetaren.
- Stress och ångest kan påverka förmågan att arbeta effektivt och produktivt.
Fundera över vilka anpassningar som är tillfälliga respektive permanenta.
Strategier för arbetsplatsanpaing
Att anpassa arbetsplatsen kommer att gynna alla anställda och inte bara de som har en diagnos. När du planerar anpassningar bör du samarbeta med de anställda med diagnos – de är experter på sina behov och vet vilka förändringar de kan genomföra själva och vad de behöver hjälp med. Tänk på att det kan ta lite tid att komma in i en ny arbetssituation och upptäcka vilka anpassningar som kan behövas. Gör därför en uppföljning efter några månader och efter något år för att se om det finns fler anpassningar som kan göras, eller om några var meningslösa. Det kan till exempel röra sig om sensoriska och sociala anpassningar eller anpassningar kring arbetsuppgifter, den fysiska miljön eller kommunikationen.
Sensoriska anpassningar
Sensoriska anpassningar innefattar anpassningar som rör både ljud, syn, hörsel, doft och taktila intryck. När det gäller de sensoriska anpassningarna så är det väldigt individuellt vad som är viktigt, därför bör man alltid ha en diskussion med den nyanställde vad för anpassningar som kan behövas. Den här diskussionen bör man ha under första arbetsveckan samt efter ungefär en månad för att följa upp vilka anpassningar som har fungerat bra och om några ytterligare anpassningar behövs.
Som underlag för diskussionen kan du använda våra checklistor för sensoriska anpassningar.
Sociala anpassningar
Sociala färdigheter på arbetsplatsen är viktiga både för att kunna interagera med medarbetare och kunna arbeta som en del av ett team. Nyckeln för att påverka den sociala interaktionen kan vara att ta hjälp av en handledare/mentor.
Identifiera problemområden
- Ögonkontakt.
- Medvetenhet om oskrivna sociala regler och arbetsplatskultur.
- Lämpliga svar på ansiktsuttryck och kroppsspråk i sociala situationer.
- Sättet att uttrycka, reagera och reglera känslor.
Förstå hur social interaktion kan fungera
Ögonkontakt
- Brist på ögonkontakt kan bero på sensorisk överbelastning för medarbetaren. Att till exempel lyssna på vad en medarbetare eller handledare säger, bearbeta informationen och svara kan göra det svårt att upprätthålla ögonkontakt.
- Det är viktigt att komma ihåg att brist på ögonkontakt sannolikt inte är en avsiktlig oförskämd gest, och inte ett tecken på att medarbetaren inte lyssnar.
Socialt beteende
- Det kan vara svårt att förstå de oskrivna sociala reglerna på en arbetsplats eftersom många är outtalade och underförstådda. Utan tydliga förklaringar kring de oskrivna reglerna kan man inte förvänta sig att de ska följas.
- Personer med en autismdiagnos har ibland svårt att känna igen ansiktsuttryck varvid responsen ibland kan bli olämplig. Kom ihåg att detta inte är avsiktligt, och inte heller att de anställda är oförskämda.
- Medarbetare med autism kanske vill delta i sociala sammanhang, men vet ofta inte hur man ska göra vilket kan leda till att de kanske inte deltar alls.
Medarbetarna
Att informera medarbetare om autism kan vara känsligt. Vissa arbetsplatser ordnar allmän utbildning kring NPF för alla. Men om du redan har sökande med autism i åtanke kanske du vill fråga dem om det bästa tillvägagångssättet.
Det är viktigt för medarbetare att veta hur de bör bete sig kring medarbetare med autism. Utbildning om autism och de sociala utmaningar och oro dessa kan uppleva på arbetsplatsen kan öka förståelsen och skingra myter och missuppfattningar och fungerar som ett bra stöd för den nyanställde[4].
Genom att öka medarbetarnas kunskap och förståelse om autism kommer detta att uppmuntra engagemang och inkludering på arbetsplatsen.
Medarbetare kan hjälpa till med sociala interaktioner genom att:
- Att välja några ämnen av intresse för de medarbetare med autism som du vet kommer att engagera och väcka deras intresse för konversation, särskilt en hobby eller sport som du vet att de är intresserade av.
- Bjuda intill sociala evenemang. Även om de inte deltar ökar man känslan av inkludering.
- Eftersom det inte är obligatoriskt för någon att avslöja att man har autism bör medarbetare utbildas om mångfald och hur man säkerställa att de inkluderar alla de arbetar med. För mer information, se checklistan(länk).
Kommunikation
Kommunikation innebär inte endast den verbala kommunikationen utan innefattar även kroppsspråk och ögonkontakt. Personer med autism kan ibland ha svårt med att läsa av och uttrycka sig genom kroppsspråk och med ögonkontakt, dessa svårigheter skapar i sin tur stress hos den anställde [5].
När det gäller verbal kommunikation kan en del personer med autism ha svårt att tolka abstrakt språk och ironi/metaforer. De kan också uttrycka sig rakt på sak vilket kan uppfattas som arrogans eller oförskämdhet utan att detta är syftet.
En del personer med autism förstår inte meningen med småprat, samtidigt kan andra personer med autism prata i evigheter om något utan att se åhörarens ointresse. Det är viktigt att poängtera att inget av detta beror på att personen är ouppfostrad eller otrevlig.
Tänk på att vara direkt med din kommunikation och förklara vad du tänker i stället för att lita på att ditt kroppsspråk och ansiktsuttryck kan tolkas rätt. För mer information, se checklistan (länk).
Arbetsuppgifter
Många medarbetare med autism kan ha svårigheter med exekutiva funktioner. Detta innebär att anställda kan behöva stöd med att organisera sin arbetsplats och att prioritera arbetsuppgifter enligt tidslinjer, deadlines och vikt.
Diskutera med medarbetaren vilka strategier hen kan behöva hjälp med, och hur det bäst skall ske. För att organisera arbetet kan man använda sig av visuella kalendrar och av att skriva listor tillsammans. En person med autism kan också behöva hjälp att sätta delmål och rimliga tidsramar för att klara av att ta sig an större uppgifter.
Använd kalendrar, anslagstavlor och post-it-anteckningar för att påminna medarbetaren om viktiga datum, möten, deadlines och arbetsuppgifter.
Ge medarbetaren en krisplan för uppgifter som skapar ångest och stress, till den grad att medarbetaren blir överväldigad. Kontakta till exempel handledaren, ta en kort paus, använd avslappningstekniker.
Informera medarbetaren om förändringar i god tid för att bättre förbereda dem och för att minska ångest och stress som uppstår vid förändringar.
Fysisk miljö
Många av de fysiska anpassningarna på arbetsplatsen är enkla och billiga att genomföra. Förändringar i den fysiska miljön kan göras bland annat för att minska stress och risken för sensorisk överbelastning. Detta kan ske genom att undvika kontor med öppen planlösning eller undvika att placera medarbetaren i områden med mycket aktivitet (nära personaltoalett, kök och lunchrum, mötesrum, skrivar- och utrustningsrum).
Det finns många sätt att förbättra den fysiska miljön med små medel som att låta en anställd använda brusreducerande hörlurar, ett headset eller öronproppar. Man kan också sätta möbeltassar under stolsbenen för att förhindra buller av skrap mot golvet [6].
