Rapport från NPF-forum 2022

Fredagen den 6e maj var vi på NPF-forum 2022 och fick massor med inspiration och nya kunskaper. Konferensen arrangeras varje år av Riksförbundet Attention och i år var temat “Från vaggan till graven”.

Nationella riktlinjer för NPF

Dagen började med att Annika Brar berättade om de nationella riktlinjer som Socialstyrelsen tar fram för vård och stöd vid ADHD och autism. Riktlinjerna kommer att vända sig till hälso- och sjukvården och socialtjänsten och handla om utredning, behandling och stödinsatser för barn och vuxna. Kort sagt kan man säga att de handlar om att god vård och omsorg ska ges på lika villkor.

Annika gav också sitt perspektiv på vikten av en sammanhållen vårdkedja med tidiga insatser, och regelbunden uppföljning.

Vägen vidare

Nästa programpunkt var vägen vidare som mycket relaterar till det vi arbetar för med JobbaFriskNPF-siten. Ett samtal mellan Petter Berg från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Ida Thorell från, Misa Ung, och Matilda Berglund Calais från Riksförbundet Attention om vad som kan göras för att få studier och arbete tillgängligt för alla unga vuxna oavsett förutsättningar. Hur man kan hjälpa unga vidare från sysslolöshet till studier eller arbete.

I dag finns det ca 150 000 unga som varken studerar eller arbetar. Projektet ”Vägen vidare” försöker komma fram till varför unga vuxna med NPF är överrepresenterade i gruppen unga vuxna som varken arbetar eller studerar (UVAS). 

Det man har kunnat se i de undersökningar som har gjorts är bland annat att många av de unga vuxna som står utanför både studier och arbete helst skulle vilja studera eller arbeta, men de mår för dåligt för att ta del av den hjälp som finns att få. Många vet inte ens var man ska vända sig för att få hjälp eller tycker att det är alldeles för komplicerat.

Ofta erbjuds det hjälp, men den är generell och utan de individuella anpassningar som skulle behövas för att fungera bra. Om man ser att en anpassning eller ett stödsystem inte fungerar så måste systemet vara så flexibelt att man snabbt kan lotsas vidare till en ny insats. Ju längre tid det tar att komma ut i sysselsättning, desto svårare blir det ofta.
För att en insats ska lyckas är bemötandet avgörande, och en viktig del i bemötandet handlar om att låta saker ta tid. Många unga med NPF har redan så dåliga erfarenheter från till exempel skolan att det behövs tid för att bygga upp ett förtroende.

En viktig framgångsfaktor är att låta individen vara i fokus och inte insatsen. Mående och motivationen måste tas hand om innan man ens kan närma sig en återgång till skola eller en kontakt med arbetsförmedlingen.

Känslogrejen

Känslogrejen.se är lärande verktyg om känsloreglering och bemötande. Johan Bysell och Nicole Wolpher från Attention Stockholm föreläste om Arvsfonds-projektet ”Känslogrejen” och berättade om böckerna Navigera genom stormarna (en bok om känslor och NPF) och Perspektiv som gör skillnad (som handlar om bemötande och samtal kring känslor).

Känslogrejen.se vänder sig kanske främst till dig med NPF, är en webbplats som med sina filmer och övningar både förklarar känslor och hur de fungerar samt ger verktyg för att förstå och hantera känslorna, som ofta är extra intensiva för personer med NPF. Några av filmerna handlar om bemötande och vänder sig mer till personer som arbetar med att leda samtal och vägleda personer med NPF

Förändringsarbete med brukarinflytandet

Conny Allaskog ordförande från Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) talade om hur vården kan utvecklas med hjälp av erfarenheter från brukare och patienter och varför det är viktigt med brukarinflytande. En viktig tanke var att ”Den som har skorna på fötterna vet var de skaver” och att det faktiskt är mer effektivt att utgå från brukarens faktiska behov än från någon annans tolkning av vad behovet torde vara.

Hur stort brukarinflytandet är varierar stort mellan de olika regionerna i Sverige, till exempel varianten med Peer Support (som innebär att personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa utbildas för att arbeta som stödpersoner inom vård, stöd eller rehabilitering) används av sju av regionerna. Återhämtningsguiden (skriftliga material som kan fungera som verktyg för den som mår psykiskt dåligt och behöver av återhämtning eller för den som i sin yrkesroll möter målgruppen) har börjat implementeras i Region Skåne.

Att vara anhörig till någon med NPF

Jenny Kindgren från Attention och Ritva Gough från Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NKA) talade på ämnet ”Att vara anhörig” Jenny berättade om hur vardagen kan se ut för familjer med NPF och hur de ofta faller mellan stolarna. Även om det finns rättigheter så fungerar det sällan i verkligheten. Ritva berättade om NKAs arbete för att skapa en nationell anhörigstrategi och hur en sådan skulle kunna underlätta för de anhöriga.

Det som tar mest energi för anhöriga har visat sig vara att vara projektledare, men utan lön.
44%är eller har varit sjukskrivna och ytterligare 23%på väg in i sjukskrivning. Tänker man dessutom på att NPF-diagnoser till ungefär 80% har genetiska faktorer förstår man att det kan bli extra tungt att fungera som anhörig.
Mer än en miljon människor ger vård, hjälp och stöd till sina anhöriga i Sverige i dag, av de så går 150 000 ner i arbetstid eller slutar arbeta helt, samtidigt som deras insatser besparar samhället 194 miljarder kronor varje år.