Frågor och svar från webbinariet

Det föreligger inget generellt hinder för personer med NPF att tjänstgöra på fartyg idag. En bedömning görs i varje enskilt fall. Vid bedömningen av individens lämplighet för tjänstgöring tas hänsyn till bland annat befattning/ arbetsuppgift, fartområde och sjösäkerhet.

Annars finns ett antal yrken där vissa NPF diagnoser (till exempel autism, ADHD) principiellt eller vad dem kan innebära (t ex kognitiva utmaningar) utgör ett hinder. Antingen kan man inte söka till ett sådant jobb alls eller behöver ett läkarintyg att man är behörig till utbildning eller arbete. Sådana yrken berör framför allt transport (till exempel lokförare, pilot), räddningstjänst och säkerhetspersonal (t ex brandkåren, flygsäkerhet), Försvarsmakten och polis. Villkoren och regelverket genomgår just nu en förändring för vissa av dessa yrken. Se till exempel Försvarsmaktens och polisens hemsidor för mer aktuell information. Därför är det nödvändigt att hålla sig uppdaterat om aktuella riktlinjer direkt med hjälp av myndigheternas hemsidor eller ta kontakt med dem.

Vi hänvisar till vår detaljerade översikt om medicinska kontroller och tjänstbarhetsintyg, vad dem innehåller och betyder vid vissa diagnoser och medicinska tillstånd på vår sida om medicinska kontroller. (länk)

Det finns idag lite konkret forskning om NPF och studie- och yrkesvägledning, både i Sverige och internationellt. Befintlig forskning handlar mindre om att hjälpa gruppen att hitta rätt utbildning och jobb i relation till sin diagnos från början, utan mer om att de ska få och behålla ett arbete över huvud taget. Denna forskning kommer i första linje från USA och Australien och en rad andra länder. I Sverige finns lite egen forskning på området idag. Det som finns är ett antal examensarbeten från universiteten i Malmö, Stockholm och Umeå; dess lärosäten erbjuder också utbildning i studie- och yrkesvägledning. Även om det finns lite specifik forskning om studie- och yrkesvägledning, kan vi ändå hitta mycket som är relevant för studie- och yrkesvägledare, t ex information om rätt bemötande av gruppen under vägledningen.

Det finns idag ett antal yrken där vissa NPF diagnoser (till exempel autism, ADHD) principiellt eller vad dem kan innebära (till exempel kognitiva utmaningar) utgör ett hinder. Antingen kan man inte söka till ett sådant jobb alls eller behöver ett läkarintyg att man är behörig till utbildning eller arbete. Sådana yrken berör framför allt transport (till exempel lokförare, pilot), räddningstjänst och säkerhetspersonal (till exempel brandkåren, flygsäkerhet), Försvarsmakten och polis. Villkoren och regelverket genomgår just nu en förändring för vissa av dessa yrken. Se till exempel Försvarsmaktens och polisens hemsidor för mer aktuell information. Därför är det nödvändigt att hålla sig uppdaterat om aktuella riktlinjer med hjälp av myndigheternas hemsidor eller genom att ta kontakt med dem direkt.

Vi hänvisar till vår detaljerade översikt om medicinska kontroller och tjänstbarhetsintyg, vad dem innehåller och betyder vid vissa diagnoser och medicinska tillstånd på vår sida om medicinska kontroller (länk).

Det kan finnas listor för ”passande” ADHD yrken, men de är inte baserat på evidens, utan kanske på antaganden och personliga erfarenheter. Därför är risken stor att det som anges där inte kan generaliseras. Man ska vara försiktigt och källkritiskt i sådana fall, även om det kan kännas lockande att använda dem. Vi kan varken hittar något nytt kring ADHD awareness Week Sweden sedan 2013 eller känner till deras lista.

Forskningen visar att tidigare jobberfarenheter och praktik kan vara av stor nytta för personer med NPF när det gäller att hitta ett jobb och behålla det senare i livet. Kanske även höja chansen att hitta ett jobb med större sannolikhet. Därför borde alla sådana möjligheter utnyttjas och tas på allvar så tidigt som möjligt. Det vore mycket bra om grundskolor skulle kunna engagera sig mer i sina elevers Prao och hjälpa framför allt elever med NPF att komma i gång med Prao och hitta en passande plats. Annars finns det en risk att elever med NPF inte vågar, inte förstår hur de ska göra och vad som förväntas av dem. Kanske Prao inte blir av alls och chansen missas.

Du kan läsa mer om PRAO här (länk)

I JobbaFrisk NPF har vi inte undersökt evidensen för ”supported education”, bara ”supported employment”. Evidensen för supported education är lovande, men det saknas studier med stark evidens, framför allt kontrollerade studier över längre tid och med många deltagare. Man skulle kunna anta att nyttan borde likna den för supported employment, men det vet vi inte. Svårigheten vid supported education är att det behövs väl fungerande samverkan inom skolan och med många aktörer (till exempel socialtjänst, Bup) för att metoden blir realitet. Att samverkan mellan olika inblandade organisationer vid NPF sällan fungerar väl är ett olöst problem i samhället.