Transportstyrelsen, medicinska kontroller och NPF

Det finns specifika krav på hälsa och funktionsförmåga för att få behörighet för körkort.

Transportstyrelsen Vägtrafik

Alla sjukdomar, skador eller andra medicinska förhållanden som kan antas påverka förmågan att köra fordon ska prövas ur trafiksäkerhetssynpunkt. Detta för att se till att det inte finns hinder för körkortsbehörighet C (lastbil), D (buss) och taxi.

ADHD, autism eller motsvarande.

Diagnosen i sig behöver inte utgöra ett hinder. Det är symptomen, som störningar av impulskontroll, koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och omdöme som ska beaktas vid bedömningen. Det är också dessa symptom och som kan utgöra en trafiksäkerhetsrisk. Diagnosen ska rapporteras i hälsodeklarationen och en rapport från behandlande läkare ska finnas med.

För ett B-körkort (ett ”vanligt” personbilskörkort) ska man vid ansökan om körkortstillstånd man lämna ett läkarintyg som beskriver de eventuella hälsoproblem man har. Där bör man ta upp till exempel att man har diagnosen autism. Det individuella hälsotillståndet och funktionsförmågan bedöms om de ur medicinsk och trafiksäkerhetsmässig synpunkt kan utgöra hinder för ett körkortstillstånd. Autism utan komplikationer utgör dock sällan hinder för körkortstillstånd.

Till lastbilskörning krävs C-körkort. Det finns 4 nivåer av C-körkort beroende på hur tungt fordonet är och om det finns släp. Ett C-körkort gäller i fem år.

Att ha neuropsykiatrisk funktionsnedsättning typ ADHD medför vanligtvis inte hinder för att ha körkort. Men hänsyn måste tas till personens förmåga att köra lastbil. Speciellt om funktionsnedsättningen kan medföra en trafikfara för personen själv och omgivningen. Det kan röra sig om problem med impulskontroll, koncentrationsförmåga, uppmärksamhet, uthållighet och omdöme med mera.  Vid läkemedelsbehandling måste man tänka på behandlingens effekt och betydelsen av eventuella biverkningar av läkemedlen. Om det behövs ett läkarintyg ska bedömas mot i varje individuellt fall.

Spårbunden trafik

Enligt gällande föreskrifter uppfyller personer med ADHD, autismspektrumtillstånd och likartade tillstånd inte hälsokraven för att arbeta som lokförare.

När du ansökt till en utbildning och blivit godkänd i din yrkespsykologiska undersökning kommer du att genomgå en hälsoundersökning hos en företagsläkare. På grund av din diagnos kommer du behöva ansöka om en särskild bedömning hos oss. Transportstyrelsen gör då en bedömning av om du trots din diagnos ändå kan arbeta som lokförare.

Om föraren inte uppfyller hälsokraven får läkare eller psykolog inte skriva ett utlåtande om att föraren är lämplig. Transportstyrelsen ska göra en särskild bedömning av om sjukdomen eller tillståndet i aktuellt fall utgör hinder i fråga om lämplighet att framföra järnvägsfordon.

Transportstyrelsens föreskrift om hälsokrav på lokförare TSFS 2011 61.

TSFS 2013_52.pdf (föreskrifter om ändring i 2011 61)

Översyn pågår av föreskrifterna för lokförare. Revidering av lokförardirektivet - Transportstyrelsen

Säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom järnväg, tunnelbana och spårväg

En person med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) får utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter om:

  1. En läkare har bedömt att konsekvenserna av funktionsnedsättningen inte är en trafiksäkerhetsrisk.
  2. Eventuella läkemedel tas enligt läkarordination och inte har biverkningar som innebär en trafiksäkerhetsrisk.

Funktionsnedsättningen minst en gång om året följs upp av en läkare som ska konstatera att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk. Vid bedömningen ska läkaren ta hänsyn till problem med impulskontroll, koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och omdöme samt förmåga att följa regler och social interaktion med mera. Den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter omfattas av vissa av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Dessa är bland annat.

Säkerhetskritiska arbetsuppgifter förknippade med att medfölja ett tåg

Detta innebär bland annat arbete som tågbefälhavare-/klarerare, trafikbiträde, tillsynsman, besiktningsman eller signalsäkerhetskontrollant.

För detaljer se: Hälsokrav för personal med säkerhetskritiska uppgifter som är förknippade med att medfölja ett tåg

Medicinsk / psykologisk undersökning

Allmänmedicinsk undersökning, diabetes, screening av drogmissbruk - (urin/blodprover)

  • Kognitiv förmåga -perception, uppmärksamhet, koncentration, minne, slutledning, kommunicera
  • Psykomotorisk förmåga – Reaktionshastighet, rörelsekoordination
  • Beteende och personlighet – Emotionell självkontroll, stabilitet, självständighet, samvetsgrannhet

Specifika krav då synförmåga och hörsel skall undersökas.

  • Kontaktlinser/hörapparat är tillåtna.
  • Med vissa undantag (diabetes) specificeras inte diagnoser som hinder.
  • Nedsatt funktionsförmåga specificeras som hinder.
  • Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) nämns inte. Eventuella hinder vid NPF får sannolikt härledas från de funktionsnedsättningar som det kan medföra.

Transportstyrelsen - Sjöfart

Uppdaterad juni 2021  Kontrollera eventuella ändringar hos Transportstyrelsen

Enligt internationella och nationella regelverk ska de som arbetar på fartyg ha ett giltigt läkarintyg för att ha behörighet för sin befattning. De medicinska kraven varierar för olika fartygstyper, fartområden och befattningar.

Angående neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) så  finns det inget generellt hinder för personer med NPF att tjänstgöra på. En bedömning görs i varje enskilt fall. Vid bedömningen av individens lämplighet för tjänstgöring tas det bland annat hänsyn till befattning/ arbetsuppgifter, fartområde och sjösäkerhet.

Beroende på NPF-diagnos, nedsättningsgrad och medicinering kan tjänstgöring begränsas till en viss befattning, fartområde. Läkarintygets giltighetsti0d kan också begränsas så att tätare uppföljningar krävs. Om dessa begränsningar inte är lämpliga kan följande befattningar vara uteslutna vid NPF: fartygs- och maskinbefäl, däckspersonal som ingår i säkerhetsbesättningen, radiopersonal, ensamarbete eller arbete inom obegränsad fart.

Transportstyrelsen - Luftfart  

Luftfartspersonalen är indelade i fem olika klasser

  1. Klass 1 = trafikflygare
  2. Klass 2 = privatflygare
  3. Klass 3 = flygledare
  4. LAPL = privatflygare med ultralätt flygplan
  5. Kabinpersonal

Det finns krav på medicinskt intyg för att få behörighet att utföra arbetet. Intygen utfärdas vid flygmedicinskt centrum eller av flygläkare.

Krav på hälsotillstånd eller funktionsförmåga för att erhålla behörighet

De medicinska kraven (kroppsliga och psykiska) för att erhålla behörighet är mycket höga, speciellt för klasserna 1-3 (se ovan). Regelverket, som till stora delar är internationellt, är omfattande mycket och redovisas därför inte här.

Förenklat så ska flygläkaren ska bedöma den sökandens medicinska och psykiska hälsa vid varje undersökning för medicinskt intyg för flygtjänst. Det görs en individuell första bedömning, och när det behövs enligt regelverket (ansökan om medicinskt intyg för yrkespilot eller flygledare) även av Transportstyrelsens flygöverläkare.

Vid symtom som neuropsykiatrisk diagnos eller medicinering för sådan kan ett godkännande inte bli aktuellt. Vid tveksamma fall ombeds den sökande inkomma med kompletterande utredning till sin flygläkare. Det finns möjlighet att begära omprövning av beslut och överklaga till Förvaltningsrätten. Sådana ärenden bedöms oftast också av Transportstyrelsens oberoende expert i psykiatri.

Det finns ingen sammanfattande eller lättöverskådlig information som beskriver de medicinska kraven och funktionskraven vid luftfart.

För detaljer – se: 

För ytterligare information kontakta Transportstyrelsen: 0771-503 503, välj luftfart – (medicinhandläggare på flygmedicin).

Se även: Arbetsmiljöverket, Hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget ReadSpeaker.

Senast ändrad 2024-06-24

Publicerad: 2022-05-24

Till toppen