Det finns bara en väg till polisyrket: att bli antagen till och genomföra polisutbildningen. Antagningen sker genom prövning hos Plikt- och prövningsverket, på uppdrag av Polismyndigheten, som fastställer vilka krav som gäller.
Prövningen omfattar medicinska, psykologiska och fysiska moment och syftar till att bedöma om den sökande kan arbeta säkert och hållbart i ett yrke med höga krav på stresstålighet, omdöme, samarbete och fysisk förmåga.
Av alla anställda på Polismyndigheten har cirka 21.000 polisyrke och 13.000 andra yrken (civila tjänster).
Hur går polisprövningen till?
När du har ansökt och uppfyller grundkraven kallas du till prövning. Prövningen tar normalt en till två dagar och innehåller bland annat:
- hälsodeklaration och medicinsk undersökning (t.ex. blodtryck, syn, hörsel, BMI, EKG vid behov)
- psykologiska tester och intervju
- fysiska tester (kondition och styrka)
- sammanvägd medicinsk och psykologisk bedömning
Alla delar måste vara godkända för att du ska kunna bli antagen till utbildningen.
Varför finns det medicinska och psykologiska krav?
Polisarbete innebär arbete i många olika miljöer, ofta under tidspress och i situationer där säkerheten för både den egna personen, kollegor och allmänhet står på spel. Därför får man inte ha ett hälsotillstånd som:
- kan förvärras av polisarbete, eller
- kan innebära en säkerhetsrisk, eller
- kraftigt begränsar förmågan att arbeta under stress, obekväma tider och fysiskt krävande förhållanden.
Bedömningen görs som en helhetsbedömning av funktionsförmåga, inte bara utifrån diagnoser.
NPF och polisyrket – vad gäller i dag?
Tidigare var det vanligt att vissa diagnoser i sig sågs som hinder för polisyrket. I dag gäller i stället att:
- NPF-diagnos i sig är inte automatiskt ett hinder.
- Bedömningen görs individuellt och fokuserar på hur funktionsförmågan ser ut i praktiken.
Det betyder att personer med till exempel ADHD eller autism kan prövas, men måste visa att de kan fungera i ett yrke med höga krav på:
- socialt samspel
- stresstålighet
- simultankapacitet och omdöme
- flexibilitet och självständighet
Intyg vid NPF – vad krävs?
Om du har eller har haft en neuropsykiatrisk diagnos behöver du normalt lämna läkarintyg från specialistläkare i psykiatri. Intyget ska beskriva:
- vilken diagnos som ställts och när
- om det finns samsjuklighet
- eventuell medicinering och hur stabil den är
- hur funktionsförmågan fungerar i vardag, studier och arbete
- prognos över tid
Syftet är att prövningsläkaren ska kunna bedöma om din funktionsnivå är tillräcklig för polisyrkets krav, både under utbildning och i framtida arbete.
Medicinering och polisprövning
Att använda läkemedel, till exempel vid ADHD eller annan psykisk ohälsa, är inte automatiskt ett hinder. Det som bedöms är bland annat:
- om behandlingen är stabil
- om läkemedlen påverkar reaktionsförmåga, uppmärksamhet eller stresstålighet
- om det finns risk för akuta tillstånd under arbete
Även här görs individuell bedömning.
Andra medicinska områden som ofta bedöms särskilt
Förutom NPF görs ofta fördjupad bedömning vid till exempel:
- astma och svår allergi
- diabetes och andra ämnesomsättningssjukdomar
- epilepsi och andra neurologiska tillstånd
- rygg- och ledsjukdomar
- tidigare eller pågående psykisk ohälsa
Det är inte diagnosen i sig som är avgörande, utan hur tillståndet påverkar säkerhet, uthållighet och arbetsförmåga i ett krävande yrke.
Psykologisk prövning är alltid en del av bedömningen
Alla sökande, oavsett diagnos, genomgår psykologisk prövning. Där bedöms bland annat:
- stresstålighet
- impulskontroll
- social mognad
- ansvarstagande
- förmåga att fatta beslut under press
Personlig lämplighet är en central del av antagningen.
Om man inte blir godkänd
Om du inte blir godkänd i någon del av prövningen kan du i vissa fall söka igen efter en viss tid, beroende på vad som varit orsaken till avslaget. Beslut om antagning kan inte överklagas, men du kan begära information om vilken del av prövningen som inte uppfyllde kraven.
Viktigt för unga med NPF, föräldrar och skolpersonal
För unga med neuropsykiatriska funktionsvariationer är det särskilt viktigt att:
- ta reda på kraven i god tid
- vid behov diskutera yrkesval med behandlande läkare
- ha realistiska samtal om vilka arbetsmiljöer som fungerar långsiktigt
- parallellt utforska alternativa yrken med liknande intresseprofil
Detta är en central del av medicinsk studie- och yrkesvägledning, där målet är att minska risken för ohälsa, avbrutna utbildningar och framtida arbetslivsproblem.
Alternativa vägar till arbete inom rättsväsende och samhällssäkerhet
För den som inte uppfyller kraven för polisyrket finns många andra yrken där man kan bidra till trygghet och samhällsservice, till exempel:
- civila tjänster inom Polismyndigheten
- arbete inom kriminalvård
- säkerhets- och bevakningsyrken
- administration, IT eller analys inom rättsväsendet
Dessa yrken har ofta andra kravprofiler och kan vara mer förenliga med vissa funktionsvariationer.
Bli polis med NPF?
