Hur kan skolor bättre möta elever med NPF? Skolverket pekar på lösningar.

Skolverkets rapport ” Grundskolors arbete för en tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar”, som just har släppts, undersöker grundskolors arbete med elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Huvudtemana är bristande resurser för att möta elevernas behov, behovet av ökad kompetensutveckling inom NPF, och utmaningar kring elevers frånvaro. Syftet med rapporten är att ge en nationell bild av situationen och föreslå åtgärder för förbättring.

Hur väl möts behovet av stöd hos elever med NPF?

Sammanfattningsvis visar rapporten att det finns ett engagemang för att skapa en tillgänglig lärmiljö för elever med NPF, men att det finns betydande brister i hur väl skolan lyckas möta deras behov.

Stödbehov och frånvaro

En majoritet av rektorerna anser att det är vanligare med upprepad eller längre frånvaro bland elever med NPF-diagnoser jämfört med andra elever. Frånvaro kan ha allvarliga konsekvenser för elevernas mående, skolresultat och framtida möjligheter. Tidiga insatser och att uppmärksamma elevers behov av stöd är viktigt för att främja närvaro.

Tillgänglig lärmiljö

Skolorna arbetar med att anpassa lärmiljön, men det finns brister i hur väl anpassningarna möter elevernas behov. Många rektorer anser inte att de har tillräckliga resurser för att skapa en tillgänglig lärmiljö.

• Anpassningar kan gälla färgsättning, akustik, möjligheter att dra sig undan och undvika trängsel.
• Ljudmiljön i klassrummen är mer anpassad än i skolans övriga lokaler.

Stödinsatser

Nästan alla skolenheter har elever med NPF som får särskilt stöd. Skolorna uppmärksammar elever med behov av stöd på olika sätt, bland annat genom möten, kartläggningar och överlämningar, Men information om elevers stödbehov följer inte alltid med vid skolbyte.

Rektorer menar att en NPF-diagnos ibland kan tydliggöra behov av stödinsatser, men att stödet ska utgå från elevens individuella behov, inte diagnosen. En del rektorer uppger dock att diagnoser kan ha betydelse vid prioritering av stödinsatser eller för att få tilläggsbelopp.

Kompetensutveckling

Det finns ett stort behov av kompetensutveckling om NPF bland skolpersonal. Kompetensutveckling behövs både för bemötande och anpassning av undervisningen. Det finns också en utmaning att omsätta teoretisk kunskap om NPF till praktisk nytta.

Resurser

Många rektorer anser inte att huvudmannen ger tillräckliga ekonomiska resurser för att möta elevernas behov. Samtidigt får inte brist på resurser vara en anledning till att elever inte får det stöd de har rätt till.

Skolverket konstaterar att mer behöver göras för att elever med NPF-diagnoser eller liknande utmaningar ska få det stöd de har rätt till enligt skollagen. Det krävs ökade ekonomiska resurser, ökad kunskap om NPF hos skolpersonalen och att kunskapen omsätts i praktiken. Det är även viktigt att skolan har ett väl fungerande elevhälsoarbete. Skolverket kommer att fortsätta följa situationen och arbeta för att erbjuda stöd till skolor och huvudmän.

Huvudsakliga slutsatser om anpassningar:

Bristande anpassning av lokaler:

Rektorer beskriver svårigheter med att anpassa skollokaler efter elevernas behov. Många skolor saknar tillräckliga resurser för att göra nödvändiga anpassningar. Det finns begränsningar i lokalerna som trånga utrymmen och svårigheter med att anpassa befintliga lokaler.

Varierande anpassning:

Anpassningar av den fysiska miljön i klassrummen är vanligare än i skolans övriga lokaler, till exempel kapprum och matsalar. Ljudmiljön i klassrummen är ofta mer anpassad än i skolans övriga lokaler.

Behov av anpassningar:

Elever med NPF kan behöva anpassningar som begränsar sinnesintryck genom exempelvis färgsättning och akustik, samt möjligheter att undvika trängsel och dra sig undan till lugnare miljöer.

Huvudsakliga slutsatser om stödinsatser:

Individuella behov i fokus

Stödinsatser ska alltid utgå från individens behov, inte enbart diagnos. Rektorer menar att en NPF-diagnos ibland kan tydliggöra behov av stödinsatser. Nästan alla skolenheter har elever med NPF-diagnoser som får särskilt stöd.

Uppmärksammande av behov

Skolenheter uppmärksammar elever med behov av stöd på olika sätt, bland annat genom möten mellan lärare och elevhälsan, kartläggningar, frånvaroutredningar och överlämningar från tidigare skolenheter. Det finns rutiner för överlämningar, men information om elevers stödbehov förs inte alltid över från tidigare skolor.

Undantagsbestämmelse

Vid fyra av tio skolenheter har undantagsbestämmelsen vid betygssättning använts för elever med NPF.

Övergripande problem:

Sammanfattningsvis visar rapporten att det finns ett engagemang för att skapa tillgängliga lärmiljöer och erbjuda stödinsatser för elever med NPF, men att det finns betydande brister. Skolorna kämpar med otillräckliga resurser, bristande kompetens och utmaningar med att anpassa lokaler och stödinsatser utifrån elevernas individuella behov. Det krävs förbättringar på flera områden för att säkerställa att alla elever med NPF får det stöd de har rätt till.

Otillräckliga resurser

Rektorer anser ofta att skolornas resurser inte räcker till för att möta elevernas behov, både när det gäller generella anpassningar och individuella stödinsatser. Två av tre rektorer uppger att de inte får tillräckliga ekonomiska resurser från huvudmannen.

Bristande kompetens

Det finns stora behov av kompetensutveckling om NPF bland skolpersonal. Över hälften av huvudmän och rektorer bedömer att undervisande personal har ett stort behov av kompetensutveckling om NPF.

Frånvaro

Upprepad eller längre frånvaro är vanligare bland elever med NPF-diagnoser eller liknande utmaningar.

Hur kan skolor förbättra sina anpassningar och stödinsatser

Skolorna kan förbättra sina anpassningar och stödinsatser för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) genom flera åtgärder.  Rapporten betonar att det finns ett engagemang men också betydande brister i hur väl skolorna möter dessa elevers behov. Genom att arbeta aktivt med följande områden kan skolorna skapa en mer tillgänglig och inkluderande lärmiljö för elever med NPF och ge dem det stöd de behöver för att utvecklas så långt som möjligt.

Öka resurserna:

Enligt rapporten anser många rektorer att de inte har tillräckliga ekonomiska resurser för att möta elevernas behov. Det är centralt att huvudmännen säkerställer att skolorna får de resurser de behöver för att kunna anställa personal, köpa in hjälpmedel och göra nödvändiga anpassningar av skollokalerna.

Förbättra den fysiska lärmiljön:

• Anpassa lokalerna: Skolorna behöver arbeta aktivt med att anpassa sina lokaler för att minska sinnesintryck och skapa en lugnare miljö. Det kan innebära att använda lugna och enhetliga färger, förbättra akustiken genom ljuddämpande material, och skapa möjligheter för elever att dra sig undan till lugnare miljöer.
• Minska trängsel: Det är också viktigt att minska trängseln i kapprum och korridorer. Enligt rapporten är det vanligare att ljudmiljön i klassrummen är anpassad än i skolans övriga lokaler.
• Skapa utrymmen för återhämtning: Skolorna bör ha utrymmen där elever kan dra sig undan under lektionstid, raster och i samband med skolmåltider.

Utveckla kompetensen:

• Öka kunskapen om NPF: Det finns ett stort behov av kompetensutveckling om NPF bland skolpersonal. Kompetensutvecklingen bör omfatta både bemötande av elever med NPF och anpassning av undervisningen.
• Praktisk tillämpning: Det är viktigt att den teoretiska kunskapen omsätts i praktiken så att det kommer eleverna till nytta.
• Kontinuerlig kompetensutveckling: Kompetensutveckling bör ses som en kontinuerlig process. Skolorna kan använda sig av material från SPSM och Skolverket, men det är också viktigt att utveckla den interna kunskapsspridningen.

Förbättra stödinsatserna:

• Individanpassning: Stödet ska utgå från elevens individuella behov och förutsättningar, inte enbart diagnoser.
• Tidig upptäckt: Skolorna behöver uppmärksamma elevers behov av stöd så tidigt som möjligt. Det är viktigt att information om elevers stödbehov följer med vid övergångar mellan skolor.
• Samverkan: Skolorna behöver samverka med elevhälsan, vårdnadshavare och andra aktörer för att ge elever rätt stöd.

Minska frånvaron:

• Anpassa utbildningen: Skolorna behöver anpassa utbildningen för att möta elevers behov, vilket kan minska risken för frånvaro.
• Tidig upptäckt: Det är viktigt att tidigt identifiera och utreda orsakerna till frånvaro och att arbeta tillsammans med elev, vårdnadshavare och elevhälsan för att öka närvaron.

Använda undantagsbestämmelsen:

Vid betygssättning kan lärare använda undantagsbestämmelsen, om det finns särskilda skäl, vilket kan bidra till att elever med NPF får mer rättvisa betyg.

Stärka elevhälsan:

Skolorna behöver ha tillgång till elevhälsans olika kompetenser, inklusive skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog eller speciallärare. Det är viktigt att elevhälsan arbetar främjande och förebyggande.

Läs hela rapporten här (länk).

Publicerad 2025-02-06

Senast ändrad 2025-02-20