Vanliga frågor från elever – och hur du kan svara

För att få pedagogiskt stöd via universitetet behöver du ha en dokumenterad funktionsnedsättning. Men även om du inte har en diagnos kan du få stöd via studenthälsan, studievägledare eller kursansvarig – så det är alltid värt att fråga.

Det beror på kursen. Vissa föreläsningar är obligatoriska, men ofta finns det möjlighet att få tillgång till inspelningar, PowerPoint-presentationer eller anteckningsstöd. Du kan också få tillstånd att spela in föreläsningar själv. Prata med samordnaren och läraren – ibland går det att hitta lösningar som gör att du kan ta del av innehållet på ett sätt som passar dig bättre.

Det är en vanlig fråga – och det är klokt att fundera på det. Universitetet innebär mer självständigt arbete än gymnasiet, men du har rätt till stöd. Du kan börja med en fristående kurs för att testa hur det fungerar. Prata med studievägledare och samordnare innan du söker – de kan hjälpa dig att bedöma vad som passar dig.

Tyvärr kan det ibland ta tid att få stöd, särskilt vid terminsstart. Mentor- och anteckningsstöd kräver att någon rekryteras. Därför är det viktigt att ansöka så snart du har blivit antagen. Under tiden kan du prata med kursansvarig om tillfälliga lösningar.

Du behöver inte berätta om din diagnos för alla, men för att få pedagogiskt stöd måste du ha ett intyg – till exempel ett läkarutlåtande. Samordnaren har tystnadsplikt och kan hjälpa dig att formulera hur du vill berätta för lärare.

Du har rätt till skäligt stöd enligt diskrimineringslagen. Om du inte får det stöd du behöver, prata med samordnaren eller kontakta studenthälsan. Du kan också vända dig till Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Ja, många universitet erbjuder mentorsstöd. En mentor kan hjälpa dig att strukturera, planera och följa upp dina studier. Det är särskilt hjälpsamt om du har svårt med tidsplanering eller att komma igång.

Nej, men du behöver informera de lärare du vill få stöd från. Samordnaren kan hjälpa dig att formulera hur du vill berätta.

Ja, det är en vanlig anpassning. Du behöver ett intyg från samordnaren, och läraren måste godkänna att det fungerar inom kursens mål.

För att få pedagogiskt stöd via samordnaren behöver du ha en dokumenterad funktionsnedsättning. Men du kan ändå få hjälp via studenthälsan, studievägledare eller kursansvarig. De kan ge dig råd, stöd i studieteknik och ibland tillfälliga lösningar. Det är alltid värt att fråga.

Du kan få tillgång till talböcker, anteckningsstöd, längre skrivtid, och hjälpmedel som talsyntes. Du kan också få PowerPoint i förväg och spela in föreläsningar.

Det beror på kursens mål. Ibland går det att få alternativa uppgifter. Prata med samordnaren och läraren i god tid.

Börja med att söka efter ”pedagogiskt stöd” på universitetets webbplats. Där finns kontaktuppgifter till samordnaren. Hittar du inget svar där så kan du fråga studievägledaren eller studenthälsan – de hjälper dig vidare.

Ja, du kan ansöka om mentorsstöd. En mentor hjälper dig att planera, strukturera och följa upp dina studier. Det är särskilt hjälpsamt om du har svårt att komma igång, skjuter upp saker eller tappar överblicken. Du får träffa mentorn regelbundet och tillsammans gör ni en plan för hur du ska ta dig vidare.

Du kan be om att få instruktioner både muntligt och skriftligt. Det är också vanligt att kunna få tydliga läshänvisningar, scheman och nyckelord som stöd. Om du har ett intyg kan samordnaren rekommendera detta som en del av ditt stöd. Du kan också själv prata med läraren och be om förtydliganden – det är helt okej att fråga flera gånger.