Den här sidan riktar sig till dig som undervisar eller möter studenter med NPF-diagnos i din yrkesroll – till exempel som universitetslärare, kursansvarig, samordnare eller handledare. Här får du exempel på vanliga stödformer och konkreta tips för att göra undervisningen mer tillgänglig.
Generella tips
Inled gärna kursen med att berätta om när det finns möjlighet till enskilda besök, gör ett schema med sådana dropin-tider så underlättar du för de elever som inte vill eller kan diskutera sina behov inför hela klassen i slutet av en lektion.
- Vid möten med studenter: informera tydligt om tid, plats, vilka som deltar, syfte och hur lång tid mötet tar.
- Var tydlig med kursens struktur, deadlines och förväntningar – gärna både muntligt och skriftligt.
- Tillåt inspelning av föreläsningar för eget bruk.
- Tillhandahåll PowerPoint-presentationer i förväg.
- Ge litteraturlistan i god tid före kursstart, så att talböcker hinner produceras.
Generella stödformer
Ett vanligt stöd är anpassning av examination. De vanligaste formerna är:
- förlängd tid vid tentamen
- tentamen i mindre grupp eller enskilt
- alternativa examinationsformer, t.ex. muntlig tentamen, visualisering eller rollspel
- dator med rättstavningsprogram och/eller talsyntes
- uppdelning av examination
- upplästa eller utskrivna examinationsfrågor
- skrivhjälp och/eller transkribering
- särskild utrustning
- examinering vid annat tillfälle
- assistans vid examination
- möjlighet till paus eller vila
- tolkning vid examinationen
Samordnaren ger en rekommendation om stöd, men det är läraren, institutionen eller examinatorn som avgör vad som är möjligt att genomföra inom kursens ramar. Enligt diskrimineringslagen kan bristande tillgänglighet utgöra diskriminering – studenten har rätt till skäliga anpassningar.
Arbetssätt som gör undervisningen mer tillgänglig
Utöver enskilda anpassningar finns arbetssätt som gör hela undervisningen mer tillgänglig. De gynnar ofta alla studenter, inte bara dem med en diagnos.
Universell utformning (UDL). Forskning om neurodivergenta studenter förespråkar universell utformning av lärande och en styrkebaserad pedagogik: att utforma undervisning och miljö efter olika sätt att tänka och lära redan från början, i stället för att enbart kompensera för svårigheter i efterhand. Det skapar en mer inkluderande miljö och minskar behovet av individuella lösningar. Ett besläktat synsätt, heutagogi, betonar studentens eget inflytande över sitt lärande och kan stärka motivation och engagemang.
En sensoriskt anpassad miljö. Stora, livliga lokaler med starka ljus och höga ljud kan vara påfrestande och påverka både mående och studieresultat – det är väl belagt för autistiska studenter. Som lärare och lärosäte kan man dämpa bakgrundsljud, sänka eller dämpa belysningen och prioritera dagsljus, erbjuda tysta utrymmen att varva ner i, hålla sittplatser konsekventa och se till att skyltning och introduktion gör det lätt att hitta.
Mentorskap och kamratstöd. Kamratmentorskap har visat lovande resultat för att stödja autistiska studenter med kommunikation, sociala situationer och praktisk information. Det fungerar bäst när relationen är jämlik och programmet utformas tillsammans med studenterna – gärna med neurodivergenta mentorer, eftersom delade erfarenheter stärker relationen. Mentorn kan också hjälpa till att bryta ner uppgifter och planera studierna.
Tidshantering och planering. Träning i tidshantering, rutiner och självreglering kan stärka både studierna och vardagen, och är särskilt relevant vid adhd. Här kan mentorsstöd göra stor skillnad genom att hjälpa studenten att dela upp större uppgifter i hanterbara steg – ett konkret stöd för exekutiva funktioner.
ADHD/ADD
Diagnosen påverkar koncentrationsförmågan och förmågan att hålla tillbaka ett impulsivt beteende. En del personer med diagnosen växlar mellan enorm fokusering och distraktion. Skillnaden mellan ADHD och ADD är att personen med ADD inte är hyperaktiv, men att svårigheterna med fokus och organisation kvarstår. I studierna kan det ofta vara svårt med tidsplanering och att organisera arbetet. Ofta är också stresskänsligheten hög.
Stöd vid ADHD/ADD – vad du som pedagog kan göra
- Ge konkreta instruktioner både muntligt och skriftligt.
- Ge tydliga läshänvisningar och scheman.
- Erbjud enskilt rum vid tentamen och/eller längre skrivtid.
- Var flexibel med inlämningstider.
- Föreslå mentorsstöd för planering och struktur.
- Tillåt inspelning av föreläsningar.
- Tillåt hjälpmedel som kalkylator, lexikon och rättstavningsprogram.
- Planera in regelbundna pauser under undervisningen.
Autismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn för olika diagnoser, men en gemensam nämnare är svårigheter i det sociala samspelet och kommunikationen. Det kan innebära att det är svårt att tolka andras tankar, handlingar och känslor. Personer med autism mår oftast bäst av tydliga strukturer och rutiner. En del har svårt med tidsuppfattning och att avgöra hur mycket tid en uppgift bör ta. I studierna behövs därför ofta stöd med både planering och struktur.
Stöd vid autism – vad du som pedagog kan tänka på
- Ta ansvar för gruppindelningar.
- Kommunicera schemaändringar i god tid och skriftligt.
- Ge skriftlig information om kursens uppgifter och förväntningar.
- Var flexibel med inlämningstider.
- Föreslå mentorsstöd.
- Tillåt inspelning av föreläsningar.
- Erbjud tentamen i eget rum eller mindre grupp.
- Erbjud anteckningsstöd vid behov.
Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi
Dyslexi innebär svårigheter med att läsa och skriva. För studenten betyder det att kurslitteraturen tar tid att läsa. I skrivandet kastas bokstäver och ord om, vilket kan påverka förståelsen av texten. Även sifferminnet kan påverkas, vilket kan ge svårigheter med att få siffror i rätt ordning och med att lära in multiplikations- och formeltabeller. Dyslexi ser olika ut – en del studenter har svårigheter med bara den ena färdigheten, andra med båda.
Stöd vid läs- och skrivsvårigheter – tips till undervisningen
- Se till att det finns tillgång till dator med digitala läs- och skrivhjälpmedel.
- Ge studieanvisningar och nyckelord som stöd för inläsning.
- Ge information både muntligt och skriftligt.
- Tillåt inspelning av föreläsningar.
- Ge PowerPoint-presentationer i förväg.
- Ge litteraturlistan i god tid.
- Erbjud möjlighet att komplettera ett skriftligt prov muntligt.
- Erbjud anpassad examination med t.ex. datorstöd eller förlängd skrivtid.
- Förklara abstrakta modeller med konkreta exempel eller visuella bilder.
