Stöd och anpassningar – så ser det ut
Den här sidan ger dig som arbetar med unga vuxna med NPF – till exempel som samordnare, lärare, vägledare eller inom studenthälsan – en översikt över hur pedagogiskt stöd fungerar på universitet och högskolor. Informationen bygger på aktuell forskning, myndighetsrapporter och erfarenheter från lärosäten.
Dagsläget
I januari 2023 släppte SFS (Sveriges förenade studentkårer) en rapport om särskilt pedagogiskt stöd på Sveriges lärosäten. Man undersökte bland annat vilka former av stöd som erbjuds. Ofta innebär stödet att examinationen anpassas, eller att man kan få stöd med anteckningar under föreläsningar, eller hjälp av mentor, utbildningstolk eller handledare. Vid examinationen kan stödet innebära att studenten kan få extra tid på sig vid examinering, eller skriva tentamen i en mindre grupp eller i ett eget rum, samt ibland att exempelvis få göra en muntlig examination istället för en skriftlig. Anteckningsstöd och mentorstöd är dock det vanligaste stödet man som student ofta erbjuds. Det är viktigt att komma ihåg att det vanligaste stödet inte alltid är det mest relevanta för varje student. Stödet bör utgå från individens behov, inte från vad som är enklast att erbjuda.
SFS vill att tillgången till pedagogiskt stöd ska vara lika över hela Sverige. Som student ska man veta vad man kan förvänta sig för stöd oavsett var högskolan eller universitetet finns i landet.
Olikheter i tillgång till stöd
Det är inte alla studenter som får det stöd de efterfrågar från lärosätena. Anledningen till att ett stöd inte ges kan vara att det antingen inte finns på lärosätet eller att det inte kan genomföras i praktiken. Det är samordnaren som ger rekommendationer, men det är läraren eller examinatorn som avgör vad som är möjligt att genomföra. Enligt diskrimineringslagen kan bristande tillgänglighet utgöra diskriminering – vilket innebär att studenten har rätt till skäliga anpassningar. Beslutet om vilka stödåtgärder eller anpassningar som rekommenderas ligger vanligtvis hos lärare, institutioner eller examinatorer. Vissa lärosäten betraktar dock en rekommendation som att studenten har rätt till stödet.
Att ansöka om stöd
Studenter kan generellt ansöka om pedagogiskt stöd från det att de har fått sitt antagningsbesked. Processen att få en rekommendation om stöd och att sedan få tillgång till stödåtgärderna går oftast snabbt, även om väntetider kan variera. Vissa stödåtgärder tar dock längre tid att få, särskilt mentor och anteckningsstöd eftersom man måste lägga tid på att hitta någon som kan vara mentor eller ge anteckningsstöd.
Exempel på stöd
Personer med funktionsnedsättning kan få pedagogiskt stöd för att kunna studera. Till exempel genom:
- anpassad litteratur, till exempel talbok, e-textbok eller punktskrift
- anteckningsstöd
- mentor eller extra handledning
- teckenspråkstolkning
- skrivtolkning
- anpassning vid examination (t.ex. längre tid, enskilt rum, muntlig tentamen)
- möjlighet att spela in föreläsningar
- tillgång till PowerPoint i förväg
- dator med rättstavningsprogram eller talsyntes
Stöd till personalen
Enligt lärosätena behövs ökade resurser och utökad kompetensutveckling för att förbättra det pedagogiska stödet. De flesta lärosäten erbjuder någon form av information, stöd eller kompetensutveckling till lärare. Det vanligaste är att lärosätets egna samordnare för särskilt pedagogiskt stöd ger lärarna stöd och att särskilt pedagogiskt stöd ingår i lärarutbildningar och kurser.
