Direktiv om studie och yrkesvägledning

Skollagen

Studie- och yrkesvägledning regleras i skollagen (2010:800) och i läroplanerna för respektive skolform samt i förordningen om vuxenutbildning (2011:1108). Medan omfattningen av studie- och yrkesvägledning inte är specificerad i skollagen, ska skolorna i tillräcklig omfattning tillgodose varje elevs behov av kompetent vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. Huvudmän och rektorer har ansvar för att behoven tillgodoses, avgöra organisationen och utformningen av vägledningen samt bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete kring vägledning. 

Skolverket

Skolverket har tagit fram allmänna råd om arbetet med vägledning, där Skolverket slår fast att ska vara professionellt och vetenskapligt begrundat (se de tre länkarna till skolverket nedan)

Skolverket skiljer mellan vägledning i både vid och i snäv bemärkelse. Vägledning i vid bemärkelse innefattar verksamhet är generell vägledning som skapar underlag för individens beslut om framtida studie- och yrkesval (till exempel praktisk arbetslivsorientering [prao], studiebesök). Vägledning i snäv bemärkelse är individuell vägledning och avser den individuella delen av studie- och yrkesvägledningen. Skolverket betonar betydelsen av samverkan mellan och inom skolan (till exempel med elevhälsan), högskolor/universitet, närsamhället, arbetslivet, arbetsförmedlingar och branschorganisationer vid studie- och yrkesvägledning för realitetsförankring, djupare förståelse av nuvarande yrkes- och karriärvägar samt möjlighet till praktiska erfarenheter och kontakter (se "Väglednings- och informationsmaterial om den svenska arbetsmarknaden" länk nedan). En annan central aspekt vid vägledning är lämplig hänsyn till olika typer av övergångar under elevers skolgång vid byte av klass, skolenhet, skolform, högre utbildning eller arbetsliv. Eleverna i grundskolan behöver stöd att göra väl underbyggda val till gymnasieskolan, medan äldre elever behöver stöd i att hantera övergångar mellan olika utbildningar, samt övergången mellan utbildning och arbetsmarknad. 

Arbetet i skolan

Studie- och yrkesvägledarens roll i skolan präglas starkt av att den reguljära undervisningen är huvudprocess i skolan och vägledningen en sekundärprocess. Därför står vägledningen ofta i ”konkurrens” med andra aktiviteter i skolan och ett aktivt samarbete mellan vägledare, elev, lärare, skolledare, elevhälsan och hemmet liksom med arbetslivet är mycket viktigt för att studie- och yrkesvägledarens ska lyckas och ha positiva effekter på elevens utveckling. Arbetet i skolan planeras alltmer gemensamt till exempel i arbetslag, lärarlag, mentorsgrupper och med elevmedverkan. Det ställer stora krav på studie- och yrkesvägledaren att finna sin roll i samarbetet. Oavsett om vägledaren är baserad i ett arbetslag eller inte måste vägledaren samarbeta med flera arbetslag och kan ibland vara placerad i en separat vägledargrupp som kan ha verksamhet gentemot flera skolor. 

Senast ändrad 2021-10-26