Allmänt om vägledning vid NPF

Kunskaperna om studie- och yrkesvägledning av personer med NPF är begränsade då forskningsfältet är relativt nytt, speciellt i Sverige. Forskningen har mer fokuserat på att individen ska uppnå ett arbete och mindre på vägledning till optimala yrkesval. Resultaten från olika studier är relativt likartade. Man kan alltså dra vissa slutsatser om hur studie- och yrkesvägledning av personer med NPF bör bedrivas. 

Aspekter hos vägledning

Vägledning vid NPF kräver ofta mer tid och fler tillfällen än vanligt, speciellt vid övergång mellan skolor/skolformer och yrkesliv. Studie- och yrkesvägledare saknar dessutom ofta (vidare-) utbildning i vägledning av klienter med NPF. 

Vägledningen har flera viktiga aspekter, bland annat ett bra bemötande av den vägledde. Den bör vara välstrukturerad och starkt individorienterad baserat på individens intressen, styrkor och begränsningar. Vägledningen bör fokusera på klientens möjligheter mer än eventuella problem. Den bör vara mycket konkret och som vägledare kan man gärna använda sig av bilder och filmer. En koppling till verkligheten underlättar ofta, till exempel genom studiebesök eller praktikarbete. 

Framgångsfaktorer

Framgångsfaktorer som ofta nämns är tidigare arbetslivserfarenheter, som feriejobb eller föreningsverksamhet, samt att matcha klientens förutsättningar med yrkets krav. 

Dessutom är studie- och yrkesvägledning under utbildningen av stor vikt för att maximera chansen att en individs intressen, preferenser, färdigheter och eventuella medicinska och psykiska tillstånd kommer att matcha ett valt yrke och arbetsplats. Efter att individen erhållit studie- och yrkesvägledning bör hen kunna fatta välgrundade yrkesval utifrån sina förutsättningar, intresse och behov. 

Stöd

Utöver det stöd som individen kan få vid studie- och yrkesvägledningen finns det andra former av stöd från samhället eller från intresseorganisationer som en person med NPF-diagnos kan få under sin utbildning eller i arbetslivet. Men det krävs i många fall uppgift om diagnosen för att få samhällsstöd till exempel för att göra nödvändiga arbetsplatsanpassningar. Att vara öppen med sin diagnos kan dock vara problematiskt eftersom individer med NPF ofta har dåliga erfarenheter av stigmatisering eller kan uppleva nackdelar på grund av sin diagnos på arbetsplatsen. 

Styrning och samverkan av vägledning 

På det strukturella planet runt studie- och yrkesvägledning finns det utrymme för förbättringar. Det saknas styrdokument från myndigheterna och samverkan inom och mellan berörda organisationer. 

Senast ändrad 2021-09-27