Om NPF för vägledare

NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) är samlingsnamnet för olika tillstånd/diagnoser som har gemensamt att det finns en annorlunda utveckling av hjärnan. Dessa förändringar har samband med ett annorlunda sätt att tänka, uppfatta och uppleva som inte är anpassat till samhällets krav och förväntningar något som leder till att vägledningssituationen vid NPF behöver hanteras med extra omsorg. Här följer en kort sammanställning rörande NPF, den är på inga sätt tänkt att vara heltäckande, men innehåller många länkar och referenser om man vill veta mer.

Om NPF

NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) är en heterogen grupp av tillstånd/diagnoser som har det gemensamt att det finns samband med en annorlunda utveckling av hjärnans mognad, struktur och funktion[1]. NPF har i första hand genetiska orsaker[2, 3]  men även miljöfaktorer påverkar[4, 5]. 

Vad ingår i NPF 

Enligt WHO:s ICD-11[6] system omfattar NPF: autismspektrumtillstånd (ASD), aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (ADHD), språk- och talstörningar, inlärningsstörningar, motorisk koordinationsstörning, stereotypisk rörelsestörning, tics-störningar och intellektuell funktionsnedsättning. 

Förekomsten av NPF uppskattas ligga kring minst 10% i allmän befolkning och antalet ställda diagnoser har ökat de senaste 15 till 20 åren i många länder. Vårdregisterdata om barn/ungdomar (ålder 7 till 18 år) från Region Stockholm 2018 visar att upp till 3% av flickor och upp till 5% av pojkar var diagnostiserade med ASD. ADHD-diagnoser hade upp till 7% av flickor och upp till 12% av pojkar[7]. 2016 låg förekomsten av ASD bland unga vuxna (18–24 år) på 2,4% och för ADHD på 5,6%[8]. 

NPF är associerat med låg livskvalitet, fysiska och psykiatriska komplikationer[9]. Psykosociala stödinsatser och läkemedelsinsatser vid NPF fokuserar på att. 

  • Förhindra och belysa negativa konsekvenser av NPF (till exempel mental ohälsa). 
  • Öka livskvaliteten och funktionsförmågan. 
  • Kompensera för svårigheter genom bland annat anpassning av miljön. 
  • Öka möjligheter för inlärning och utveckling. 

NPF kännetecknas av förändrade sätt att tänka, uppleva och uppfatta, vilket leder till att individen får svårigheter att hantera sin vardag eller leva upp till allmänna krav och förväntningar i familjen, på fritiden, i skolan och på arbetet [10,11] . Detta berör många områden som till exempel reglering av uppmärksamhet, impulser, aktivitetsnivå och känslor, förmåga till handlingsplanering, kontroll och organisation. 

Vid enstaka typer av NPF-diagnoser är vissa kognitiva utmaningar mer utmärkande än andra (till exempel problem med social medvetenhet vid ASD). Det är dock snarare regeln än undantaget att flera svårigheter förekommer samtidigt, till exempel problem med social medvetenhet och exekutiva funktioner vid ASD. 

Dubbeldiagnoser inom NPF, till exempel ASD plus ADHD, är också vanliga[12]. Även om NPF ökar risken för psykisk ohälsa och medicinska tillstånd[13] anses de flesta neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i sig inte vara sjukliga utan extrema variationer av människans neurologiska mångfald[14]. 

NPF diagnoser existerar i form av beteendebeskrivningar och det finns inga pålitliga fysiska tester (som blodprov) för att ställa diagnoser. Dock finns det framför allt vid intellektuella funktionsnedsättningar ibland också kända biologiska grundorsaker (till exempel genetiska syndrom som Downs, förlossningsskador eller infektioner under graviditeten). Idag är det samtidigt väl känt att en del neuropsykiatriska funktionsvariationer inte enbart medför svårigheter utan även kan leda till styrkor, färdigheter och expertis. Dessa förmågor borde uppmärksammas mer så att individer med NPF kan uppnå sina potentialer och så att man samtidigt minimerar riskerna för negativa konsekvenser av de kognitiva svårigheterna. För att åstadkomma gynnsamma förhållanden vid NPF är även omgivningsfaktorer som bra bemötande, vård och stöd, inkludering i skolan, tillgång till arbetsmarknaden och minskad stigmatisering viktiga[15-17]. 

Referenser

[1] Thapar A, Cooper M, Rutter M. Neurodevelopmental disorders. The Lancet Psychiatry 2017; 4: 339–346.  

[2] Vorstman JAS, Parr JR, Moreno-De-Luca D, et al. Autism genetics: opportunities and challenges for clinical translation. Nat Rev Genet 2017; 18: 362–376.  

[3] Faraone SV, Larsson H. Genetics of attention deficit hyperactivity disorder. Mol Psychiatry 2019; 24: 562–575. 

Senast ändrad 2021-10-26